|
|
|
|
2.11 Grön- och blåstruktur
Visa bild för grön- och blåstruktur
Grön- och blåstruktur är sammanhängande system av naturområden som parker, naturmark och vatten i anslutning till bebyggda miljöer. Grön- och blåstrukturen bidrar med både ekologiska, sociala och kulturella värden såsom livsmiljö för djur och växter, rekreation och kulturmiljöer. Dessa värden är i hög grad sammankopplade. De ekologiska värdena är beroende av hur landskapet använts under lång tid och hur de används i dag. Samtidigt ger stor biologisk mångfald och höga kulturvärden stora upplevelsevärden.
Grönområden fyller både ekologiska, sociala och kulturella funktioner. Parker, stränder och naturområden utgör en viktig del av det offentliga rummet där många tillbringar en stor del av sin fritid. Natur- och kulturmiljöer har även betydelse för en växande näringsgren på landsbygden – besöksnäringen. Potentialen att utveckla naturbaserade upplevelsevärden och naturturism i Kinda är mycket stor.
Att de gröna miljöerna värdesätts högt av många människor
avspeglar sig bland annat i högre priser på bostäder som ligger nära attraktiva
grönområden. Satsningar på höga upplevelsevärden i tätorternas grön- och
naturområden är därmed ett sätt att stärka kommunens attraktionskraft och locka
till sig kvalificerad arbetskraft. Det är också ett sätt att gynna social
sammanhållning i samhället. Attraktiva grönområden fungerar som mötesplatser
där människor, i olika åldrar, från olika delar, och med olika bakgrund,
träffas. Grönstrukturen har stor betydelse för folkhälsan. Tätortsnära natur och stadsgrönska har
generellt ett värde för rekreation och friluftsliv och i Kinda är det alltid nära
till vattnet och naturen.
För att barn och unga på ett jämlikt vis ska få tillgång till naturområden samt få möjlighet till kunskap om naturen behöver skolnära natur uppmärksammas. Förståelsen för det mänskliga samspelet med naturen och dess tålighet och förutsättningar har en ökad vikt i den föränderliga värld som nya generationer möter. I Kinda är det alltid nära till naturen och i översiktsplanen har nya områden för skolverksamhet pekats ut nära eller intill grönområden.
·
Aktivt arbeta för att stärka allmänna platser
genom tillgängliga mötesplatser och välskötta grönblå stråk
·
Möjliggör fler attraktiva badplatser runt om
i Kinda
·
Arbeta med öppna dagvattenlösningar som gynnar
värden kopplat till natur och rekreation, exempelvis genom dammar eller
slingrande vattendrag
·
Förbättrad tillgänglighet till och inom
tätortsnära skog- och rekreationsområden
·
Integrera mer grönstruktur inom sammanhållen
bebyggelse, särskilt i centrala delar
·
Bevara, stärk och utveckla gröna rörelsestråk
·
Planera för grönytor som tryggt och säkert
kan nyttjas av fler, som uppmuntrar till rekreation och möten, lek och rörelse
och stimulerar rörelseförmåga oavsett ålder
·
Ökat fokus på ekosystemtjänster i samhällsplaneringen
med särskilt fokus på att integrera dem i fortsatt detaljplanehandläggning
·
Utveckla befintliga grönblåområden i
tätorterna med olika karaktärer som erbjuder variation av aktivitets- och
rekreationsvärden
Gröna rörelsestråk är stråk av olika standard, allt från stigar till gång- och cykelvägar eller villagator, som möjliggör rörelse i nära anslutning till natur och vatten. Delar av dessa stråk finns idag medan andra har potential att skapas eller förbättras genom högre standard eller mer grönska. Att bevara och förbättra möjligheten till natur- och vattennära rörelse för invånare och besökare främjar folkhälsan genom vardagsmotion och hälsosamma livsmiljöer.
Vid utveckling av gröna rörelsestråk ska särskild hänsyn tas till de naturvärden som redan finns längs rörelsestråken, dessa bör lyftas och synliggöras i samband med utvecklingen. Rörelsestråken ska även göras attraktiva genom god skötsel där typen av skötsel varierar med vilken standard det är på rörelsetråket. Längs rörelsestråken kan bänkar placeras på strategiska platser samt informationstavlor om natur- eller kulturvärden kopplade platser längs stråket.
Gröna rörelsestråk kan skapas och underhållas av fler aktörer än kommunen. Markägare uppmuntras att möjliggöra gröna rörelsestråk på sin egen mark. Då utformningen av ett grönt rörelsetråk varierar finns god potential för fler att tillkomma.
Ekosystemen är vår levande grönblå infrastruktur och är minst lika viktiga för våra samhällen som vår skapade bebyggelse och infrastruktur. I städer och tätorter förser växter och djur vårt samhälle med mängder av produkter och tjänster. Växter ger oss syre, föda och byggmaterial och skyddar oss från extrema väder. Bin och andra insekter pollinerar våra grödor. Våtmarker och grönområden renar regn- och snövatten från tungmetaller och andra skadliga ämnen. Maskar och mikroorganismer bryter ner växt- och djurmaterial och gör våra jordar bördiga och näringsrika. Alla dessa nyttor som naturen ger oss – och många därtill – kallas ekosystemtjänster.
Ekosystemtjänster brukar generellt delas in i fyra olika kategorier: stödjande, försörjande, reglerande och kulturella. I planeringen av den byggda miljön är det särskilt relevant med ekosystemtjänster som har värden för följande aspekter:
- Klimatanpassning, ex. dagvattenhantering och temperaturreglering
- Ökning av den ekologiskt aktiva ytan, ex. gröna tak och gröna väggar
- Biologisk mångfald, ex. gynna biologisk mångfald med buskar, träd och urbana ängar
- Hälsa och rekreation, ex. gynna människors hälsa, främja estetik och sociala relationer
- Bullerreducering, ex. när grönska används för att reducera ljud
){kind=link}