|
|
|
|
2.14 Transport och kommunikationer
Visa bild för
transport och kommunikationer
För Kinda är det viktigt
med goda kommunikationer både inom kommunen som till och från platser utanför
kommungränsen. Dessa kommunikationer är viktiga för att nå större tätorter där kompletterande service och utbud finns
(arbetsplatser, handel, aktiviteter m.m.). Med ett effektivt transportsystem
knyts byar, orter, kommuner och regioner ihop med varandra. Goda
kommunikationer skapar möjligheter för en fortsatt positiv utveckling och en
framtida expansion av kommunens samtliga bebyggelsenoder.
Transporter och
dess infrastruktur har stor inverkan på utvecklingen av ett hållbart samhälle.
Person- och godstransporter behöver ske på ett miljövänligt sätt, för att
minska utsläppen av växthusgaser. Detta ställer krav på utformning av orter som
behöver planeras och byggas tätare och säkrare för att underlätta för de som
tar sig fram till fots, med cykel eller kollektivt resande. Orterna måste också få en attraktiv utformning för
att öka andelen av dessa trafikanter. Påverkansarbete och styrmedel för att få
fler att välja de hållbara färdsätten istället för bilen är kostnadseffektiva
insatser som komplement till fysiska åtgärder i transportsystemen.
·
Genomför insatser för att öka andelen
invånare och besökare som går, cyklar och åker kollektivt
·
Ökat permanentboende i noder för stärkt
underlag för service, infrastruktur och kollektivtrafik
·
Aktivt deltagande vid revideringar av
länstransportplanen
·
Det nordsydliga kommunikationsstråket är
regionalt viktigt och prioriterat där förbättrade möjligheter till kollektivt
resande eftersträvas
·
Sträva mot att utveckla välfungerande
trafikmiljöer för oskyddade trafikanter, särskilt i anslutning till skolor,
fritidshem och förskolor
Flera kortare resor
som idag sker med bil skulle istället kunna ske med cykel då cykeln kan mäta
sig med bilen i fråga om snabbhet och effektivitet på kortare sträckor. Det
krävs en ökad prioritering av insatser i samhällsplaneringen som främjar
cykling för att fler ska välja cykeln som transportsätt. En ökning av
cykelresande har positiva effekter på miljön, på folkhälsan och är tillgänglig
för fler grupper än vad biltrafiken är. Cykel bidrar positivt till den enskilda
individens hälsa och är ett smidigt och miljövänligt transportsätt. Cykel kan
med fördel kombineras med andra färdsätt såsom kollektivt resande.
I likhet med
cykeltrafik är det viktigt med en ökad prioritering av insatser i
samhällsplaneringen som främjar gående. För de allra kortaste resorna, främst i
tätorterna, ska gång vara det första valet vid resande. Gång bidrar positivt
till den enskilda individens hälsa och är även ett miljövänligt transportsätt
som enkelt kan kombineras med andra färdsätt som exempelvis kollektivt resande.
Gående personer är dessutom ett viktigt bidrag till att skapa ett attraktivt
och levande centrum.
För att göra det
mer attraktivt att gå eller cykla i Kinda krävs en bättre trafiksituation för
fotgängare och cyklister. Vid utveckling av nya och befintliga områden ska
hänsyn alltid tas till ett effektivt gång- och cykelnät som ska vara
trafiksäker, sammanhängande och framkomligt. Bostäder, arbetsplatser och andra
målpunkter ska bindas samman på ett effektivt sätt så att vardagsmotion och
hälsosamma livsmiljöer främjas. Tillgång till cykelparkeringar och bänkar på
strategiska platser är också en viktig del i att göra gång- och
cykelinfrastrukturen attraktiv och användbar. De fysiska åtgärderna kan
kompletteras med påverkan genom information och kampanjer för att ge den
önskade beteendeförändringen.
Barn är per
definition alla människor upp till 18 år, men det är stora skillnader inom
denna grupp när det gäller behov och förutsättningar. De allra yngsta barnen
reser sällan på egen hand, medan de äldre barnen i högre utsträckning än de
yngre självständigt reser till skola och fritidsaktiviteter. Omkring
11-årsåldern är en brytpunkt där allt fler barn går och cyklar till skolan på
egen hand. Ju yngre barnen är desto mer styrs barnens resvanor och vistelse i
trafikmiljöer av föräldrarnas uppfattning av bland annat säkerheten under resan
och av resans komplexitet i förhållandet till barnens utvecklings- och
mognadsgrad.
För barn i
skolåldern krävs en trygg och säker närmiljö, skolväg och väg till
fritidsaktiviteter, så att föräldrar vågar släppa i väg dem på egen hand. För
att barnens närmiljö ska vara säker har separering från biltrafik, biltrafikens
hastighet och hastighetssäkring av korsningspunkter med bilvägnätet stor betydelse. Det är samtidigt viktigt
att ge barn möjlighet att, tillsammans med en vuxen, öva upp sin förmåga att
självständigt klara komplexa trafiksituationer.
Översiktsplanen anger de primära stråken för gående och
cyklister. Dessa stråk syftar huvudsakligen till effektivt resande mellan olika
målpunkter och agerar som uppsamlingsstråk för mindre gång- och/eller
cykelvägar. Vid planering av nya områden ska tillkommande gång- och cykelvägar
ansluta till och förlänga de primära cykelstråken för att fortsatt öka attraktiviteten
för att gå och cykla.
·
Koppla samman Kisa och Rimforsa med en gång-
och cykelväg
·
Bygg ut och förbättra gång- och cykelnätet
med särskild hänsyn till trafiksäkerhet, tillgänglighet och barn och ungas
rörelsemönster
·
Vid utveckling av nya och befintliga områden
ska säkra och effektiva gång- och cykelvägar säkerställas inom samt till och
från områdena
·
Planera för tillgängliga och säkra passager
för oskyddade trafikanter i samband med infrastruktursatsningar
·
Vid ny- eller ombyggnation av gator inom
tätorternas centrala delar bör de utformas med plats för gång och cykel och
trädplantering om det är möjligt
Kinda kommun arbetar för att en större andel resor ska
ske kollektivt istället för med bil. Syftet med en ökad kollektivtrafik är att
förbättra miljön och öka trafiksäkerheten och jämställdheten i
transportsystemet. Det är också en viktig del i att minska den klimatpåverkan
resorna i kommunen har. En god kollektivtrafik, och då särskilt spårbunden
trafik, har visat sig ha betydelse för kommuners tillväxt och invånarnas
sysselsättning genom att den möjliggör regionförstoring.
Kisa och Rimforsa erbjuder idag goda möjligheter att
arbetspendla kollektivt norrut mot Linköping, både med spårbunden trafik och
med busslinjer. Det finns dessutom busslinjer som länkar Horn och Hycklinge med Kisa. Söderut mot Vimmerby är
pendlingsmöjligheterna mer begränsade och består främst av tågtrafik på
Stångådalsbanan. På landsbygden finns begränsade möjligheter till
kollektivtrafik där Närtrafiken fungerar som grundförsörjning.
Kollektivtrafiken drivs av Östgötatrafiken avseende busslinjerna och Kalmar
länstrafik avseende tågtrafiken. Kommunens ansvar är därför främst
attitydförändrande insatser, översyn och utbyggnad av goda möjligheter att ta
sig till kollektiva färdmedel. Varje kollektiv resa börjar med en gång-, cykel-
eller bilresa, så en stor del i kollektivtrafikens attraktivitet är att ha en
god gång- och cykelinfrastruktur och strategiskt placerade bilparkeringar nära
hållplatser och stationsläge.
·
Arbeta för utveckling och bevarande av
Stångådalsbanan med fokus på förbättrade pendlingsmöjligheter
·
Det nordsydliga kommunikationsstråket är
regionalt viktigt och prioriterat där förbättrade möjligheter till kollektivt
resande eftersträvas
·
Sträva mot förbättrade möjligheter till
kollektivtrafik inom hela Kinda samt till och från grannkommuner
·
Ökat permanentboende i noder för stärkt
underlag för service, infrastruktur och kollektivtrafik
·
Hållplatser och vägar till hållplatser ska
utformas så att även de med funktionsnedsättning tryggt kan utnyttja
kollektivtrafiken
Vägtrafik syftar främst till personbilstrafik och annan
motordriven trafik såsom godstrafik. I Kinda spelar vägtrafiken en viktig roll
då möjligheten till att färdas med kollektivtrafik är begränsad i stora delar
av kommunen i dagsläget. För att minska kommunens klimatpåverkan eftersträvas
dock en minskad andel personbilstrafik i kommunen. I tätorterna finns bäst
förutsättningar för att minska biltrafiken medan boende och besökare på
landsbygden i högre grad är beroende av tillgång till bil.
Vägtrafiknätet ska vara utformat för trafiksäkerhet,
minskad omgivningspåverkan och god framkomlighet. För att kommunen som helhet
ska fungera är det viktigt att de allmänna vägarna hålls i gott skick och att
alla vägar har en bra beläggning. Satsningar bör göras kopplat till mer
effektiv bilanvändning genom exempelvis förbättrade möjligheter till samåkning.
Laddinfrastruktur bör även byggas ut för att skapa bättre förutsättningar för
eldrivna bilar.
Det finns en uppmärksammad problematik kring otrygga
trafikmiljöer i anslutning till vissa av kommunens skolor. Främst är denna
kopplad till att en intensiv biltrafik uppstår då flera föräldrar kör sina barn
till skolan. Detta skapar en ond cirkel då den intensiva biltrafiken bidrar
till en försämrad trafikmiljö vilket leder till att fler föräldrar väljer att
köra sina barn till skolan och därmed ökar biltrafiken ytterligare. För att
bryta cirkeln behövs både god fysisk planering samt insatser för att förändra
attityder och skapa nya vanor. På detta sätt utvecklas och skapas välfungerande
trafikmiljöer för oskyddade trafikanter i anslutning till skolor, fritidshem
och förskolor.
Översiktsplanen pekar ut fyra större satsningar och
förändringar av vägnätet i kommunen.
Centrala Kisa domineras idag av vägtrafik, främst beror
detta på riksväg 23/34 som går genom orten. Riksvägen är tungt trafikerad med
en hög andel tunga fordon som medför höga bullernivåer och en otrygg känsla.
För att Kisa ska kunna få den positiva utveckling som eftersträvas är det av
största vikt att riksvägen får en ny dragning på östra sidan av Kisasjön.
Förbifarten skulle dessutom möjliggöra mer effektiva transporter förbi Kisa då
trafiken skulle kunna hålla en jämn hastighet med färre avbrott som exempelvis
korsningar och övergångsställen medför.
Arbetet med en ny dragning av riksvägen involverar
framförallt kommunen, Trafikverket och regionen där löpande dialog sker. Det är
dock av yttersta vikt att kommunen fortsätter att prioritera och lyfta
förbifarten i alla delar av sin organisation. För Kisa och kommunen som helhet
är detta den mest prioriterade infrastruktursatsningen framåt.
Till följd av den nya dragningen av riksväg 23/34 öster
om Kisasjön förflyttas en hög andel genomfartstrafiken ut från orten. Större
delen av kvarvarande genomfartstrafik härstammar från väg 134, Ydrevägen, som
ansluter till centrala Kisa. För att minska påverkan från denna
genomfartstrafik identifieras behovet av en ny sydlig dragning av väg 134.
Dragningen ska passera Tolvmannadalen och ansluta till riksväg 23/34 söder om
Kisa. Genom att passera Tolvmannadalen och dess transportintensiva verksamheter
kan trafiken direkt ansluta till väg 134 och vidare till riksväg 23/34 utan att
passera centrala Kisa.
Rimforsas huvudsakliga infart är från cirkulationsplatsen
vid riksväg 23/34. Detta medför i sin tur att Kalmarvägen och Ulrikavägen belastas
med den ökade trafiken som ortens tillväxt medför och trafikmiljön inom orten
blir ohållbar. Med mål om att förbättra trafikmiljön i centrala Rimforsa finns
det därför behov av en sydlig infart till orten. Infarten bör ligga i höjd med
Rimforsa Strand och möjliggör då en ny ringled i Rimforsa vilket ger
förbättrade möjligheter för trafiksäkerhet, god trafikmiljö och effektivare
trafikflöden.
Det nordsydliga kommunikationsstråket är kommunens
primära transportstråk. Idag utgör riksväg 23/34 av 2+1-väg sträckan
Kisa-Rimforsa-Linköping vilket möjliggör hastigheter om 100 km/tim och medför
goda kommunikationer norrut från Kisa. På sträckan Kisa-Vimmerby får fordon
idag inte föras i högre hastigheter än 80 km/tim. För att ytterligare förbättra
kommunikationerna söderut från Kisa behöver sträckan utvecklas till en 2+1-väg
för att möjliggöra hastigheter om 100 km/tim. Stråket är prioriterat för
kommunen och är av regional vikt. Även boende i Horn och övriga landsbygden i
södra Kinda gynnas av en sådan utveckling.
·
Aktivt fortsätta arbetet med en förbifart
öster om Kisa
·
Ny sydlig infart till Rimforsa från väg 23/34
i höjd med Rimforsa Strand
·
Arbeta för en 2+1-väg söder om Kisa för
stärkta kopplingar mot Horn och Vimmerby
·
Ny sydlig ringled i Kisa mellan riksväg 23/34
och väg 134 mot Ydre
·
Ytkrävande, transportberoende och störande
verksamheter koncentreras och lokaliseras i anslutning till de större
kommunikationsstråken
·
Möjliggöra och underlätta för uppförande av
fler laddningsstolpar för elbilar i samhället
·
Vid ny- eller ombyggnation av gator inom
tätorternas centrala delar bör de utformas med plats för gång och cykel och
trädplantering om det är möjligt
·
Planera för tillgängliga och säkra passager
för oskyddade trafikanter i samband med infrastruktursatsningar
·
Kommunens framtagna övergripande
riskbedömning med riktlinjer för samhällsplanering intill farligt gods-leder
ska användas som underlag vid handläggning av detaljplaner och bygglov inom 150
meter från riksväg 23/34 eller Stångådalsbanan
·
Ny bebyggelse får endast uppföras inom 30
meter från riksväg 23/34 i de fall en fördjupad riskanalys medger det
Stångådalsbanan, det vill säga järnvägen mellan Linköping
och Kalmar, går genom Kinda och tågtrafiken gör uppehåll i Kisa och Rimforsa.
Trafikverket anger att järnvägen behöver en skyddszon på 30 meter på vardera
sidan av spåret som skydd vid eventuella olyckor och för att i framtiden kunna
göra kompletteringar av spåren. En väl fungerande tågtrafik till, från och inom
kommunen är viktig för bland annat de som pendlar till och från jobb men även
för besöksnäringen. Kinda kommun samarbetar tillsammans med angränsande
kommuner för att Stångådalsbanan ska rustas upp.
För att förbättra Stångådalsbanans förutsättningar samt bidra
till en ökad trafiksäkerhet i kommunen behöver antalet obevakade plankorsningar
minska. Detta kan antingen göras genom att bygga om eller stänga befintliga
korsningar. När plankorsningar stängs är det viktigt att arbeta för trafiksäkra
ersättningsalternativ, exempelvis genom att leda trafik till andra, mer
trafiksäkra korsningar. I huvudsak eftersträvas planskilda korsningar där det
är möjligt och ekonomiskt försvarbart, i andra hand eftersträvas
signalreglerade plankorsningar med bommar.
·
Arbeta för utveckling och bevarande av
Stångådalsbanan med fokus på förbättrade pendlingsmöjligheter
·
Ny bebyggelse ska inte uppföras inom ett
skyddsavstånd om 30 meter från Stångådalsbanan
·
Kommunens framtagna övergripande riskbedömning
med riktlinjer för samhällsplanering intill farligt gods-leder ska användas som
underlag vid handläggning av detaljplaner och bygglov inom 150 meter från
riksväg 23/34 eller Stångådalsbanan
·
Genomför åtgärder för att öka antalet
trafiksäkra plankorsningar
){kind=link}