|
|
|
|
1.5 Kinda för alla
Kinda kommun är
och vill fortsatt vara en bra och attraktiv kommun att leva i för alla invånare
i livets alla skeden. Invånarna är Kindas viktigaste resurs och den fysiska
miljön skapar förutsättningar för deras välbefinnande och livskvalitet.
Kommunens utveckling och tillväxt bidrar till ett samhälle och en miljö där
invånare vill vistas, bo, leva, arbeta, studera och växa. Kommunen har ett
stort ansvar och påverkansmöjligheter för kommande utveckling av den fysiska
miljön samtidigt som vi anpassar oss efter och vidareutvecklar den befintliga
miljön.
Kunskap och
medvetenhet om invånares olika behov är en förutsättning för att aktivt kunna
arbeta med en samhällsplanering som möter dessa behov. I översiktsplanen har vi
identifierat fyra områden där samhällsplaneringen har en tydlig direkt eller
indirekt påverkan.
·
När Kinda utvecklas och växer görs det på ett
sätt som skapar möjlighet för alla invånare, oavsett behov och förutsättningar,
att hitta sin plats i Kinda
·
Offentliga platser och miljöer är
inkluderande
·
Beslutsfattare och planerare är vara medvetna
om och hur den fysiska planeringen påverkar samhällets strukturer
Jämlikhet innebär alla individers lika
värde oavsett ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning, könsidentitet,
funktionalitet och socioekonomisk bakgrund. Jämställdhet faller under jämlikhetsbegreppet
och innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och
möjligheter.
Ambitionen är att alla människor ska ha
samma makt att forma samhället och sina egna liv och i samhällsplaneringen
grundläggs många av vardagens villkor. Olika grupper i samhället lever i många
fall olika vardagsliv med skilda förutsättningar och förflyttningsmönster. De
olika grupperna kan således ha olika behov och intressen vilket ökar behovet av
olika individers deltagande i de processer som formar samhällsutvecklingen.
Samhällsplaneringen behöver därför utgå ifrån olika gruppers förutsättningar
och när beslut om markanvändning, bebyggelse och transporter fattas finns
möjligheterna att skapa ett mer jämlikt samhälle.
·
Vardagslivet ska främjas av en jämställd och
jämlik samhällsplanering
I FN:s konvention om barnets rättigheter
(barnkonventionen) står det att barnets bästa ska komma i första hand vid alla
beslut som rör barn. Varje barn har också rätt att uttrycka sin mening och
höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande
till barnets ålder och mognad.
I beslut om markanvändning, bebyggelse,
infrastruktur och rumslig utveckling grundläggs många av de villkor som styr
barns liv. Barns och ungas perspektiv ska därför vara en naturlig del i all
samhällsplanering och särskilt lyftas fram vid planering och utveckling som
särsklit berör deras livsmiljö och där ett stort antal barn och unga påverkas.
·
Barn och unga ska ha tillgång till olika
mötesplatser och ett varierat utbud av fritidsaktiviteter
·
Vid planering av kommunala projekt som bedöms
ha en direkt påverkan på barn ska en barnkonsekvensanalys tas fram
·
Barn och unga ska ges möjlighet till
inflytande i den fysiska planeringen
För att få ett samhälle där förståelse
råder behöver människor mötas i sin vardag. Möten sker när människors vägar
korsas eller när de besöker samma platser. Vardagliga möten kan bli fler om
samhällsplaneringen långsiktigt använder sig av platsens struktur och
uppbyggnad för att öka människors rörlighet och överlappningar av
rörelsemönster. Placering av funktioner som lockar olika människor till samma
plats skapar vardagliga möten där individerna får möjlighet att förstå varandra
och lära känna olika sidor av samhället.
·
Skapa mångfunktionella mötesplatser som är
attraktiva för flera olika målgrupper
·
Minska eller förhindra barriärer i samhället
och öka möjligheten för människor att röra sig mellan olika delar i kommunen
Ur ett kommunalt planeringsperspektiv är
det centralt att den fysiska miljön är och upplevs vara, tillgänglig för alla -
oavsett funktionshinder, ålder, kön eller sociala tillhörigheter. Kommunen bör
därför ta ansvar för att förutsättningar finns för likvärdiga villkor när det
gäller människors möjligheter att ta del av samhällsservice, verksamheter,
offentligt liv, aktiviteter och rekreation med mera. Områden med
höga rekreationsvärden kan tillgängliggöras ytterligare genom exempelvis
skyltar, parkeringsplatser och stigar samt delvis tillgänglighetsanpassas
med hjälp av spänger eller grusvägar.
·
Den fysiska planeringen ska möjliggöra
likvärdiga villkor att vistas i den fysiska miljön
·
Vid all utveckling av ny och befintlig
bebyggelse ska frågor om tillgänglighet och trygghet belysas särskilt
·
Hållplatser
och vägar till hållplatser ska utformas så att även de med funktionsnedsättning
tryggt kan utnyttja kollektivtrafiken
·
Planera för grönytor som tryggt och säkert
kan nyttjas av fler, som uppmuntrar till rekreation och möten, lek och rörelse
och stimulerar rörelseförmåga oavsett ålder
·
Förbättrad tillgänglighet till och inom
tätortsnära skog- och rekreationsområden
){kind=link}