1.6 Trygghet och folkhälsa

Arbetet med hälsa, trygghet och säkerhet går ut på att skydda vissa värden från oönskade händelser, störningar och andra negativa konsekvenser. Det som ska skyddas är människors liv och hälsa, samhällsviktiga verksamheter, miljön och ekonomiska värden samt mänskliga fri- och rättigheter. Det innebär både att vår livsmiljö ska utformas på ett sätt som gör att den är fysiskt säker och på ett sätt som gör att den upplevs som trygg, något som påverkar både människors psykiska och fysiska hälsa.

Trygghet och säkerhet

Alla ska känna sig trygga i Kinda, oavsett om de är tillfälliga besökare, bor här eller verkar i Kinda. Därför behöver arbetet med trygghet i samhället omfatta olika människors behov. Det handlar både om vad olika människor upplever som otryggt och hur olika grupper rör sig i samhället. Trygghet kan beskrivas som frånvaro av upplevd oro. Säkerhet kan beskrivas som frånvaro av oönskade händelser, skador eller konsekvenser. Trygghet kan uppnås dels genom att den faktiska säkerheten tilltar och dels genom åtgärder som ökar den upplevda tryggheten.

Upplevelsen av tryggheten i offentliga miljöer skiljer sig mellan kvinnor och män, där kvinnor i betydligt högre grad upplever otrygghet, liksom män som inte uppfyller normen, exempelvis på grund av sin sexuella läggning. Detta gäller oavsett socioekonomisk ställning. Denna upplevelse av otrygghet gör att individen begränsar eller anpassar sig efter upplevd situation. Det kan handla om att undvika särskilda platser, undvika utevistelse när det är mörkt, att ta bil istället för att promenera eller åka kollektivt eller att förebyggande beväpna sig med exempelvis nycklar i handen.

För barn och deras vårdnadshavare handlar trygghet och säkerhet framförallt om att barnet ska få föräldrarnas tillåtelse att på egen hand kunna ta sig till och delta i en aktivitet. Trafiksystemet är för barn och deras föräldrar ofta ett skäl till oro och otrygghet och kan leda till att föräldrar inskränker sina barns rörelsefrihet.

Brottsförebyggande arbete

Det finns samband mellan fysisk miljö, brottslighet och otrygghet. Brottsförebyggande arbete innebär att identifiera dessa faktorer och sätta in åtgärder som minskar brottsnivån. Att motverka brottslighet är viktigt av flera anledningar. Många intressen kan begränsas av rädsla för brottslighet, exempelvis möjlighet till rekreation, utevistelse, motion och lek. Inbrott och skadegörelse kan i värsta fall leda till att företag och verksamheter flyttar eller stänger vilket påverkar tillgången och tillgängligheten till olika typer av service.

Att enbart förändra den fysiska miljön räcker dock sällan för att förhindra eller förebygga brott och orosstörningar då grogrunden för brottslighet gynnas av flera förstärkande faktorer som visar sig först i efterhand. Kunskapen om sambanden mellan fysiska miljöer och brottslighet är dock inte tillräckligt stor för att mer generellt kunna härleda brottslighet till vissa typer av bebyggelsemiljöer. Vid samhällsplanering är det viktigt att samverkan sker mellan invånare, planerare, polisen, kommunala förvaltningar och andra lokala aktörer med lokalkännedom och platsspecifik kunskap.

Olycksförebyggande arbete

Den fysiska planeringen bidrar till ökad säkerhet i de offentliga rummen, genom en genomtänkt utformning av dessa miljöer. Det handlar till stor del om att minska risken för olika former av olyckor. För att öka säkerheten genom god fysisk planering handlar det framförallt om att förebygga fallolyckor, vattenolyckor och trafikolyckor samt att förebygga och hantera suicid och att öka den psykiska hälsan.

Varje år vårdas många personer i Sverige på sjukhus efter att ha fallit, där står äldre personer som faller hemma för en stor del av dessa olyckor. Risken för fallolyckor i den offentliga miljön kan minskas exempelvis genom att välja en markbeläggning med mindre risk för att halka, undvika höga kanter, göra kanter väl synliga och liknande. Effektiv halkbekämpning i områden där människor ska röra sig till fots minskar också risken för fall. Dessa åtgärder bidrar även till att göra samhället mer tillgänglig och framkomlig för alla.

Vatten är en stor tillgång i Kinda, men det utgör också en risk i samhällsplaneringen. För att minimera risken att falla i och sedan drunkna, bör hamnar och andra områden intill vatten utformas så att risken för att ramla i vattnet begränsas. Det ska dessutom vara lätt att ta sig upp om man trots detta skulle falla i, antingen med låga kanter eller med anordningar för att kunna klättra upp. Även livräddningsutrustning bör finnas och ses över regelbundet.

Brandförebyggande åtgärder regleras i Boverkets byggregler (BBR).

Trygga och säkra miljöer

Den fysiska planeringen ger möjligheter att öka den upplevda tryggheten genom att skapa trygga och säkra miljöer. Ibland kan olika intressen stå mot varandra, en gångtunnel kan kännas trygg och säker under dygnets ljusa timmar medan den på kvällstid kan upplevas som en otrygg plats utan god överblick. Följande element i den offentliga miljön medför ofta en ökad upplevd trygghet:

- Överblickbarhet
Vegetationen är genomtänkt så att den inte skapar skymda rum och ljussättningen tillåter att man ser och blir sedd. Viktigt är ljuskällor som inte bländar. God belysning minskar även eventuell skadegörelse.

- God kontakt med omgivningen
Till exempel kan entréer och fönster vändas mot områden som ofta känns otrygga såsom gångvägar, parkeringar och lummiga parker. Kontakt mellan olika bostadsområden och boendeformer med goda sociala ytor, som exempelvis lekplatser, ökar också tryggheten genom att människor lär känna varandra inom och bortom det egna bostadsområdet.

- Människor som rör sig
Samlokalisering av olika aktiviteter, arbetsplatser och boenden gör att fler människor befolkar platsen under en större del av dygnet.

- God orienterbarhet
Siktlinjer är viktiga, likaså verktyg för att orientera sig såsom stråkutmärkning och orienteringstavlor.

- Omsorg om platsen
Ytor som är välskötta vittnar om mänsklig aktivitet och signalerar att platsen är till för att vistas i.

Viljeinriktningar

· Element som ökar den upplevda tryggheten bör alltid integreras vid utveckling av ny och befintlig bebyggelse

· Bebyggelse och anläggning ska alltid ske på sätt som minimerar risken för brott, olyckor och suicid

· Kinda ska vara och upplevas som tryggt och säkert

· Arbeta med trygghet genom att samarbeta och samverka samt åtgärda brister i den fysiska miljön

· Planera för grönytor som tryggt och säkert kan nyttjas av fler, som uppmuntrar till rekreation och möten, lek och rörelse och stimulerar rörelseförmåga oavsett ålder

Folkhälsa

Hälsa innebär inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet, utan ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Samhällsplaneringen kan främja folkhälsan genom att skapa goda livsmiljöer, möjlighet till arbete och tillgång till service. Ett särskilt påtagligt sätt att förbättra invånares allmänna hälsa är att göra det mer attraktivt att röra på sig, genom exempelvis aktiva transporter. Med aktiva transporter menas att personer använder kroppen för att ta sig till platser, exempelvis genom att gå till bussen eller cykla till skolan.

Naturens betydelse för hälsan

Vistelse i naturen har en särskild förmåga att få människans hjärna att återhämta sig, vilket har visat sig ha särskild stor betydelse för människor med stressymptom och människor med psykisk ohälsa. Att göra värdefull natur samt grönstruktur i bebyggd miljö lättillgänglig för alla kan således öka möjligheten för god fysisk och psykisk hälsa. Områden med höga rekreationsvärden kan tillgängliggöras ytterligare genom exempelvis skyltar, parkeringsplatser och stigar samt delvis tillgänglighetsanpassas med hjälp av spänger eller grusvägar.

Viljeinriktningar

· Kommunen ska bidra till god och jämlik folkhälsa genom att gynna hälsofrämjande insatser och förebygga hälsorisker

· Vid utveckling av ny och befintlig bebyggelse bör möjligheten till fysisk aktivitet för alla finnas i åtanke

· Förbättrad tillgänglighet till och inom tätortsnära skog- och rekreationsområden

· Integrera mer grönstruktur inom sammanhållen bebyggelse, särskilt i centrala delar

· Den fysiska miljön ska ge förutsättningar för god fysisk och psykisk hälsa

· Planera för grönytor som tryggt och säkert kan nyttjas av fler, som uppmuntrar till rekreation och möten, lek och rörelse och stimulerar rörelseförmåga oavsett ålder

<< Gå till föregående kapitel

Gå till nästa kapitel >>