|
|
|
|
3.9 Risk, sårbarhet & teknisk försörjning
Visa bild för risk, sårbarhet och teknisk försörjning
I samband med all samhällsplanering är det viktigt att tänka på risker och sårbarheten, så att risken för skador och olägenheter minimeras för människor och miljö. Dessa faktorer ska beaktas vid alla beslut om mark- och vattenanvändning.
Med transportled för farligt gods menas de vägar och järnvägar som, av Länsstyrelsen, pekats ut som rekommenderat vägval för fordon som transporterar farligt gods.
Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har farliga egenskaper att de, vid felaktig hantering under transport, kan orsaka skador på människor, miljö och/eller egendom.
Inom Kinda kommun är väg 23/34 rekommenderad för transport av farligt gods.
· Ny bebyggelse ska inte uppföras inom ett skyddsavstånd om 30 meter från Stångådalsbanan
· Ny bebyggelse får endast uppföras inom 30 meter från riksväg 23/34 i de fall en fördjupad riskanalys medger det
· Kommunens framtagna övergripande riskbedömning med riktlinjer för samhällsplanering intill farligt gods-leder ska användas som underlag vid handläggning av detaljplaner och bygglov inom 150 meter från riksväg 23/34 eller Stångådalsbanan
Visa karta för översiktlig stabilitetskartering
Inom Kinda kommun är finkorniga jordars skredbenägenhet liten enligt Sveriges geologiska underöknings, (SGUs) riksöversikt. Det finns normalt inget skäl att peka ut områden med aktsamhetsområden i översiktsplaneringen i regioner som karaktäriseras av låg skredbenägenhet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har under 2017 genomfört en Översiktlig stabilitetkartering inom områden med bebyggelse. I Kinda kommun har det identifierat ett område vid Södra Timber vid Kisasjön. Där har fortsatt utredning visat att stabilitetsrekommendationerna uppfylls.
· Vid byggnation av nya områden ska markens stabilitet utredas och riskbedömas vid behov
Verksamheter som kan innebära en risk för omgivningen genom gasutsläpp, explosioner mm finns på flera håll. Hit hör exempelvis bensinstationer, gasledningar och bränsledepåer men även lager och butiker som hanterar explosiva eller brandfarliga ämnen. Vid nybyggnation krävs skyddsavstånd till annan bebyggelse.
Skyddsobjekt är funktioner och platser som är särskilt känsliga för störningar. Hit räknas skolor, äldreboenden och sjukhus men också större samlingslokaler (lokaler för fler än 150 personer) eller andra platser där många personer vistas. Till skyddsobjekten hör också de viktigaste samhällsfunktionerna: elförsörjning, vattendistribution, fjärrvärme, avfallshantering samt kommunikationer (transporter, tele och data). Många risk- och skyddsobjekt är kringgärdade med synliga eller osynliga restriktioner. Förutom de generella skyddsavstånd och gränsvärden som gäller för olika typer av verksamheter finns även särskilt avgränsade skyddsområden för vattentäkter.
Svenska kraftnät har Regeringens uppdrag att underhålla och utveckla det svenska stamnätet för el. Stamnätet syftar till att transportera el över långa avstånd och på höga spänningsnivåer från elproducenter som sol-, vind-, vatten-, och kärnkraftverk, till regionala och lokala nät. Därifrån förs elen vidare till elanvändarna.
E.on är ledningsägare i större delen av Kinda kommun. En 130 kV ledning går mellan Kisa och Åtvidaberg, grenar sig vid Tegelsäter i en ledning till Rimforsa. En ny 130-kilovoltsledning byggs mellan Kisa och Vimmerby. Den skapar redundans i elnätet, vilket i praktiken innebär att Kinda kommun får dubbla matningar från två olika elledningar och störningarna i nätet minskar.
· Vid detaljplanearbeten eller vid etableringar av verksamheter och andra elintensiva anläggningar ska en tidig dialog med nätägaren inledas
Störningar i de elektroniska kommunikationerna (fast och mobil telefoni, datakommunikation) drabbar samhällsviktig verksamhet. Dessa störningar gör dessutom att människor får svårare att kommunicera med sin omvärld med andra ord svårare att hämta information. Detta kan även försena eller omöjliggöra larmning av räddningstjänst, akutsjukvård eller annat, vilket kan förvärra en kris. Elektronisk kommunikation genom fasta och mobila tjänster samt datatrafik är sårbart. Flödet av information mellan kommuner, regioner, myndigheter, leverantörer och invånare sker idag i hög grad i elektronisk form.
Kunskap om verksamhetens behov av att skydda informationen, exempelvis säkerställa tillgänglighetsbehov av IT-stöd och redundans gällande viktiga verksamhetssystem måste ha hög prioritet för samhällsviktig verksamhet. Mobila nät kräver kontinuerlig elförsörjning vilket gör dem sårbara. Telekommunikationerna har många beroenden som är relevanta i krissituationer som möjligheten att nå SOS Alarm, polis, räddningstjänst och övriga aktörer inom Samverkan Östergötland.
Räddningstjänstens beredskap i kommunen är dimensionerad för frekventa händelser som bostadsbrand och trafikolyckor.
Med insatstid avses tiden från det att larm inkommit till räddningstjänsten och till dess att räddningsarbetet har påbörjats, exklusive larmhantering. Det vill säga tiden det tar för personal att klä sig och sätta sig i brandbilen, körtiden fram till adressen och slutligen, tiden det tar att ta med utrustning och göra sig redo för insats. Kinda kommun samarbetar med grannkommunerna så att närmsta räddningsstyrka larmas oavsett i vilken kommun händelsen äger rum. Det innebär att första insats inom vissa områden görs av räddningsstyrkor från andra kommuner.
Vatten till brandsläckning ska finnas tillgängligt i
brandpostsystem. I kommunen tillämpas det så kallade alternativsystemet för
brandvattenförsörjning vilket innebär att brandpostsystemet kan glesas ut i
vissa områden samtidigt som räddningstjänsten har tillgång till bemannade tankbilar.
· Vid planering och lovgivning ska räddningstjänstens insatstider och utryckningsvägar beaktas
Visa
karta över vattenskyddsområden
Alla kommunala vattentäkter i Kinda kommun, förutom Ydrefors, har fastställda vattenskyddsområden. Vattenskyddsområden behöver lokalt utformade föreskrifter som är anpassade efter aktuella förutsättningar och risker i området. Föreskrifterna bör även vara utformade så att det på ett enkelt sätt går att kontrollera att de följs. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning har dock lett till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta för några av vattentäkterna.
·
Alla kommunens vattentäkter ska skyddas med aktuella
vattenskyddsområden och föreskrifter som begränsar vad man får göra inom
området
Kommunen ansvarar för dricksvattenförsörjning i fastställda verksamhetsområden enligt vattentjänstlagen SFS 2006:412. För ledningsnäten finns behov av ökat underhåll inom det befintliga ledningsnätet. I arbetet med VA-planen pågår arbete med beskrivning av hur förnyelse av ledningsnätet ska göras. VA-utbyggnad till både befintliga områden och exploatering av nya områden innebär ett ökat behov av kapacitet i ledningar.
I Kinda är det samhällsbyggnadsnämnden som har det lokala tillsynsansvaret. Länsstyrelsen har ett regionalt samordningsansvar för den regionala vattenförsörjningen och gällande regionala vattenförsörjningsplan är från 2014.
· Alla kommunens vattentäkter ska skyddas med aktuella vattenskyddsområden och föreskrifter som begränsar vad man får göra inom området
· Kommunen ska ha en aktuell VA-plan som ska följas vid all planläggning och lovgivning
· Hänsyn ska tas till ledningsnätets kapacitet vid handläggning av detaljplan, planbesked, förhandsbesked och bygglov
Spillvatten är det förorenade vattnet från toalett, bad/dusch, disk, tvätt och industrier. Kommunen ansvarar för avloppsrening inom fastställda verksamhetsområden enligt vattentjänstlagen SFS 2006:412. I Kinda kommun finns fem stycken kommunala avloppsreningsanläggningar, belägna i Kisa, Rimforsa, Horn, Björkfors och Ydrefors.
Kapaciteten i reningsverken i samtliga orter förutom Rimforsa bedöms vara tillräcklig för att kunna försörja VA-abonnenterna, även vid den befolkningsökning som översiktsplanen tar höjd för. I Rimforsa kan ytterligare ca 800 personer anslutas till befintligt reningsverk innan kapaciteten behöver utökas.
Det är viktigt att annan verksamhet i direkt närhet av reningsverken inte begränsar reningsverkets möjlighet att expandera för att möta framtida myndighetskrav samt förändrade utsläppskrav.
För ledningsnäten finns behov av ökat underhåll inom det befintliga ledningsnätet. I arbetet med VA-planen pågår arbete med beskrivning av hur förnyelse av ledningsnätet ska göras. VA-utbyggnad till både befintliga områden och exploatering av nya områden innebär ett ökat behov av kapacitet iledningar. Kapaciteten i ledningsnätet behöver byggas ut i Rimforsa.
Kommunen ska verka för att enskilda avloppsanläggningar med brister förbättras så att dagens reningskrav uppfylls.
· Kommunen ska ha en aktuell VA-plan som ska följas vid all planläggning och lovgivning
· Ny bebyggelse ska främst tillkomma inom områden som är anslutna till det kommunala avloppsnätet eller där det finns förutsättningar att göra detta
Dagvatten är regn-, spol- och smältvatten som tillfälligt rinner på markytan och i ledningar. När mark bebyggs med exempelvis bostäder och vägar ändras vattnets naturliga avrinningsförhållanden. En större andel hårdgjorda ytor gör att en mindre mängd vatten kan infiltrera och skapa grundvatten vilket kan leda till lägre grundvattennivåer. Det vatten som inte kan infiltreras rinner istället av de hårdgjorda ytorna och kan lokalt ge problem genom höga vattenflöden och översvämningar.
Vid framtagande av nya detaljplaner ska översvämningsrisker t ex i samband med skyfall beaktas genom utformning så att säkra vattenvägar och översvämningszoner skapas.
Dagvatten från hårdgjorda ytor inom detaljplanelagt område kan tas omhand i det kommunala ledningsnätet, lokalt inom tomten eller genom samfällighetsanläggningar.
För att få till en hållbar dagvattenhantering, det vill säga ett system som kan hantera både flöden och föroreningar från en tät stad, behöver synen på dagvattensystemet vidgas. En dagvattenpolicy tas fram för Kinda kommun inom arbetet med VA-plan.
I Kinda kommun finns verksamhetsområden för dagvatteni Kisa, Rimforsa, Horn och Hycklinge enligt vattentjänstlagen SFS 2006:412.
· Kommunen ska ha en aktuell VA-plan som ska följas vid all planläggning och lovgivning
· Säkra vattenvägar samt översvämningszoner vid framtagande av nya detaljplaner
· Dagvatten ska fördröjas och renas för att inte medföra en negativ påverkan på recipienten
Markavvattning är verksamheter som syftar till bortledning av vatten, när syftet är att "varaktigt öka en fastighets lämplighet för ett visst ändamål." Det är tillståndspliktigt. Det finns idag ett antal markavvattnings- och torrläggningsföretag, exempelvis där vatten leds bort för att förbättra åkermark. Många befintliga markavvattningsföretag är gamla, bildade före 1950, där det kan vara svårt att veta vilka fastigheter som idag är delägare och äger rätten att ändra vattnets väg.
Inom Kinda kommun råder markavvattningsförbud. Det innebär att vid utbyggnad av nya bostads- och verksamhetsområden behöver både dispens och tillstånd sökas från förbudet om markavvattning ska göras. Förändrad markanvändning kan innebära att ett markavvattningsföretag blir föremål för ändrade förhållanden. I de fallen kan det uppstå ett behov av omprövning för att aktualisera markavvattningsföretaget.
Anläggning för avfall och återvinning i kommunen är
Adlerskogs avfallsanläggning, och ett antal stationer för förpackningsinsamling
finns utplacerade på olika platser i kommunen. Trädgårdsavfall kan lämnas i Kisa,
Rimforsa och Horn. Hur olika typer av avfall och återvinningsmaterial avses att
hanteras redovisas i kommunens renhållningsordning.
Adlerskogs avfallsanläggning beräknas kunna vara i
drift ett antal år framåt, men det finns behov av en ny lokalisering av en
framtida återvinningscentral som kom mer ersätta Adlerskog. Översiktsplanen
pekar ut ny lokalisering inom det utökade området för Ödängs
verksamhetsområde.
· Kommunen ska ha en aktuell avfallsplan som ska följas i alla skeden i planeringen
· Kommunen är redo att ta en ny återvinningscentral i bruk den dagen då Adlerskogs avfallsanläggning stängs
){kind=link}