|
|
|
|
5.1 Miljömässiga konsekvenser
Visa bild för miljömässiga konsekvenser
En översiktsplan bedöms enligt miljöbalken alltid innebära en betydande miljöpåverkan vilket medför att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms de viktigaste miljöaspekterna i enlighet med miljöbalkens bestämmelser.
En sammanfattning av planförslaget finns i 5.0
Hållbarhetsbedömning
Bedömningen av miljökonsekvenser har genomförts med utgångspunkt från redovisade värden, relevanta miljömål, riktvärden och miljökvalitetsnormer. De direkta konsekvenserna av en översiktsplan är svåra att bedöma och många olika faktorer kan påverka bedömningarna. Bedömningarna i denna miljökonsekvensbeskrivning sammanfattas utifrån om planen medför möjlighet till positiva konsekvenser eller innebär risk för negativa konsekvenser. I de fall då ställningstaganden i planförslaget medför tydliga konsekvenser bedöms de som positiva eller negativa. Om planernas genomförande inte innebär någon signifikant effekt på miljöaspekten bedöms konsekvensen som neutral.
Miljökonsekvenserna av översiktsplanen är jämförda med en sannolik utveckling om översiktsplanen inte genomförs. Bedömningar har gjorts utifrån nationella miljömål, miljökvalitetsnormer samt i aspekter redovisade i kapitlen under Hänsyn och riksintressen. Kommunen har bedömt översiktsplanen utifrån miljöaspekterna på en övergripande nivå med en samlad bedömning för respektive miljöaspekt.
För miljöaspekterna rekreation och friluftsliv, energi och
klimat, trafik och infrastruktur, bedöms konsekvenserna kunna bli positiva. För
kulturmiljö bedöms konsekvenserna kunna bli neutrala. För natur och markanspråk
samt miljö, hälsa och säkerhet bedöms endast små negativa konsekvenser kunna
uppstå. Inga stora konsekvenser och betydande negativa effekter bedöms behöva
uppstå av föreslagen översiktsplan. Översiktsplanen bedöms innebära fler
positiva konsekvenser jämfört med nollalternativet. Delar av nollalternativet
uppfyller dessutom inte relevanta miljömål och miljökvalitetsnormer som
tillkommit efter 2010.
Översiktsplanen bedöms sammantaget inte att medföra betydande miljöpåverkan i någon del så att översiktsplanen inte kan genomföras. Det har identifierats minde negativa konsekvenser och risker för negativ miljöpåverkan som är viktiga att hantera framöver, i framtagande eller uppdatering av strategiska styrdokument, detaljplanering eller lovgivning.
Översiktsplanen har strävat efter att tillgodose de värden och intressen som identifieras i kapitlen under Hänsyn och riksintressen. Ett par utvecklingsområden ligger i nära anslutning till nationellt eller regionalt utpekade områden med värdefull natur- eller kulturmiljö där hänsyn behöver tas i fortsatt process. Miljökvalitetsnormer för luft och buller bedöms inte överskridas. För miljökvalitetsnormer för vatten krävs förbättringsåtgärder för de sjöar och vattendrag som inte uppnår god status. Detta behöver hanteras i den fortsatta lov- och planeringsprocessen och genom arbetet med parallella strategiskt dokument. I översiktsplanens genomförandeplan beskriver kommunens intentioner att arbeta vidare med den översiktliga planeringen. Eftersom den samlade bedömningen är att översiktsplanen ger positiva miljökonsekvenser är det av stor vikt att översiktsplanen genomförs så som beskrivs i genomförandeplanen. Ställningstaganden i översiktsplanen visar god överensstämmelse med beslutade nationella miljömål.
Konsekvenserna av översiktsplanen behandlas och analyseras utifrån de ställningstaganden och de inriktningar som anges i planförslaget. Planens inriktningar och ställningstagande bedöms ur ett hållbarhetsperspektiv för att analysera dess konsekvenser i det ekologiska, sociala respektive ekonomiska perspektivet. Konsekvenserna behandlas på övergripande nivå eftersom en översiktsplan sätter upp riktlinjer för den framtida samhällsutvecklingen och endast ger förutsättningar för exploatering. Prövning av enskilda verksamheter som kan vara miljöstörande prövas i särskild ordning enligt miljöbalken. Utformning och lokalisering av byggnader och andra element hanteras vanligen i detaljplanering och bygglovsprövning.
Nedan presenteras de faktorer och aspekter inom de olika dimensionerna som inkluderas i denna hållbarhetsbedömning.
Tillväxtmål är 15 000 invånare och översiktsplanen hanterar en utveckling av mark- och vattenområden för att klara en sådan samhällsutveckling. För att översiktsplanen ska kunna fungera som ett verktyg för kommunens utveckling måste den vara aktuell. Kommunen ska därför ta ställning till ändrade planeringsförutsättningar i en planeringsstrategi i början av varje mandatperiod samt redovisa hur översiktsplaneringen ska drivas vidare. Planeringsstrategin kommer redogöra för behov av ändring eller ersättning av översiktsplanen och översiktsplanen är därför gällande till dess att den ändras eller ersätts.
Planområdet följer av naturliga skäl kommunens gräns även om vissa frågor är av sådan karaktär att de kan behöva beaktas utifrån eller utanför den egna kommungränsen.
Nollalternativet utgörs av kommunens sannolika utveckling om förslaget till ny översiktsplan inte genomförs. Nollalternativet utgörs således av översiktsplanen som antogs 2004. Till översiktsplanen från 2004 hör också tillägg till översiktsplanen, de fördjupade översiktsplanerna (FÖP) för Kisa (2014) och Rimforsa (2019) samt vindkraftsplan (2009) och LIS-plan (2014). Det finns både likheter och skillnader mellan nollalternativet och det nya planförslaget.
Den gällande översiktsplanen, i de delar som inte omfattas av uppdaterad FÖP, är i många delar inaktuell, då samhällena utvecklats på olika sätt sedan 2004.
I huvudsak skiljer sig nollalternativet från det nya planförslaget inom följande områden:
· Nollalternativet saknar tidig förankring med invånare och genomförandeperspektiv för att fungera som det strategiska visionsdokument för kommunens utveckling och bevarande av mark- och vattenområden så som det nya planförslaget är utformat.
· Det nya planförslaget har integrerat det regionala perspektivet i översiktsplanen genom utvecklingsinriktningen med bland annat bebyggelsenoder. Något som nollalternativet saknar.
· I nollalternativet är områden utpekade mer övergripande genom att pratbubblor med pilar pekar ut områden. Detta är oprecist och otydligt. I det nya planförslaget är områden avgränsade i kartan. För Kisa och Rimforsa är nollalternativet mer precist än för övriga områden eftersom de har aktuella fördjupade översiktsplaner.
· I FÖP Kisa tas inte befolkningsutveckling, i antal personer upp. Områden för bostäder, verksamheter, strövområden mm är utpekade men inte lika detaljerat och genomtänkt som i planförslaget. Planförslaget omfattar fler områden för bostäder och verksamheter och fler stråk där GC-väg bör tillkomma.
· Den nu gällande FÖP Rimforsa omfattar utveckling till 3000 boende, och det nya planförslaget omfattar 4500 personer. Det nya planförslaget omfattar därför större område, men i huvudsak är samma områden utpekade för utveckling. Justeringar har gjorts för att ta hänsyn till mark med översvämningsrisk och jordbruksmark. Mer precis. Ringleden är ny. Fler områden på östra sidan av Åsunden. Större bostadsområde vid Västerliden elljuspår.
· I Horn, Hycklinge och Björkfors har en del service i form av butiker, skolor och busslinjer lagts ner sedan 2004.
· Till gällande översiktsplan finns en vindkraftsplan som inte är politiskt aktuell.
· I nollalternativet finns inget mål för hur mycket befolkningen ska öka. Det gör alternativen svåra att jämföra.
· I nollalternativet har problematiken med att bebygga jordbruksmark inte beaktats annat än i FÖP Rimforsa.
· Den gällande LIS-planen har inte beaktat översvämningsrisk.
· Det nya planförslaget innehåller ett bredare perspektiv än nollalternativet utifrån gällande lagstiftning och kunskapsläge med bland annat jämställdhetsperspektiv, klimatförändringar, hänsyn till riksintressen och nya regionala och nationella mål.
· För Horn omfattar det nya planförslaget fler områden för bostadsutveckling, främst i attraktiva, strandnära lägen. Att det tar i anspråk mark inom strandskyddat område är negativt för allmänhetens tillgång till området och växter och djurs livsvillkor men det bedöms vägas upp av att inflyttning innebär att service kan behållas på orten.
Då skillnaderna i vissa avseenden är svåra att urskilja mellan planförslaget och nollalternativet görs i huvudsak en bedömning av de områden där denna framträder tydligast.
De största skillnaderna i konsekvenser mellan planförslaget och nollalternativet bedöms vara:
Nollalternativet saknar det strategiska utvecklingstänket med ett markhushållningsperspektiv och bebyggelseutveckling genom att stärka bebyggelsenoder. Nollalternativet saknar tydliga mål och tydlig hänsyn för natur- och kulturmiljöer för enstaka bebyggelse utanför tätorter. Konsekvenser av nollalternativet är således sämre markhushållning med risker för att mer värdefull jordbruks- och naturmark tas i anspråk med resultat av förlorade ekosystemtjänster.
Nollalternativet är inte lika konkret i utpekandet av områden vilket kan innebära att ett områdes utsträckning tolkas olika av olika personer.
Nollalternativet tar inte lika mycket mark i anspråk som planförslaget men tar heller inte höjd för en lika stor befolkningsökning.
Nollalternativet har inte lika många konkreta förslag som planförslaget. De förslag som finns i nollalternativet är oftast otydligt definierade.
I nollalternativet var naturvårdsprogram och kulturmiljöinventeringar inte genomförda. Det innebär att nollalternativet saknade kunskapsunderlag och därmed var otydligare inom dessa områden och möjlig konsekvens är en negativ påverkan inom dessa områden.
Nollalternativet (undantaget Kisa och Rimforsa) saknar
hänsyn till miljömål och miljökvalitetsnormer som beslutats om efter år 2004.
Nollalternativet saknar beaktande av sociala, ekonomiska och miljömässiga
aspekter för att uppnå en önskad hållbar samhällsutveckling.
Nedan presenteras de bedömningsgrunder som använts vid bedömningarna av konsekvenser.
För översiktsplanen har följande miljömål identifierats som relevanta (miljömål i parenteser anses inte har någon direkt påverkan). Särskilt relevant är mål generationsmålet och mål nr 15 – God bebyggd miljö
G – Generationsmålet
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. (Bara naturlig försurning)
4. Giftfri miljö
5. (Skyddande ozonskikt)
6. (Säker strålmiljö)
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10.(Hav i balans samt levande kust och skärgård)
11.Myllrande våtmarker
12.Levande skogar
13.Ett rikt odlingslandskap
14.(Storslagen fjällmiljö)
15.God bebyggd miljö
16.Ett rikt växt- och djurliv
Vatten
Luft
Buller
3.0 Inledning – Hänsyn och riksintressen
3.1 Klimatförändringar
3.2 Kulturmiljö
3.3 Natur och vatten
3.4 Strandskydd
3.5 Friluftsliv
3.6 Areella näringar
3.7 Transportsystem
3.8 Miljö och hälsa
3.9 Risk, sårbarhet och teknisk försörjning
3.10 Totalförsvarets riksintressen
Miljöaspekter som identifierats som relevanta att konsekvens bedöma på en översiktlig nivå.
-
Kulturmiljö
- Rekreation och friluftsliv
- Natur och vatten
- Markanspråk
- Klimat och energi
- Trafik och infrastruktur
- Miljö, hälsa och säkerhet
I Kinda finns en mångfald av kulturmiljöer som speglar kommunens historia och utveckling. Riksintressen för kulturmiljövården är utpekade i översiktsplanen samt regionalt utpekade områden. En inventering av kulturmiljöområden i Kindas tätorter och några av de mindre samhällena togs fram 2018 och i samband med översiktsplanearbetet pågår en inventering av kulturmiljöer på kommunens landsbygd. Kommunen framtagna kulturmiljöinventering användas vid all handläggning av detaljplaner, bygglov och kommunal fastighetsförvaltning. Översiktsplanen har tagit hänsyn till utpekade och kända kulturhistoriska värden och hänsyn ska tas till dessa i samband med genomförandet av översiktsplanen.
· Kulturmiljöer och kulturhistoriska värden beskrivs i kapitlet Hänsyn och riksintressen på ett samlat sätt i översiktsplanen med viljeinriktningar för att underlätta att hänsyn tas i efterföljande plan- och lovgivning.
· I planen står att ytor med kulturvärden ska bevaras och utvecklas vid planläggning
· Planförslaget föreslår inte några större områden för bebyggelseutveckling utanför befintliga tätorter. Däremot är kommunen positiv till kompletterande bebyggelse på landsbygden.
· Kulturmiljöprogrammet kommer utgöra underlag vid detaljplanering eller bygglovsgivning både i tätorterna, i de mindre samhällena och på landsbygden.
· Riksintressen bedöms inte påverkas negativt av planförslaget.
· Risker finns att regionala och lokala kulturmiljöer förvanskas eftersom, förutom FÖP Rimforsa, nollalternativet inte beaktar dessa på ett samlat sätt.
· Vid handläggning av detaljplaner eller bygglov i nära anslutning till eller inom miljöer med kulturhistoriskt värde ska särskild hänsyn tas till anpassning av den nya bebyggelsen för att minska påverkan på kulturmiljövärdena.
· Vid utpekade utvecklingsområden som ligger i anslutning till utpekade kulturmiljöområden bör en anpassad och hänsynsfull exploatering ske
Översiktsplanen lyfter vikten av sina kulturhistoriska värden i kommunen som är viktiga att bevara parallellt med en föreslagen utveckling av kommunen. Konsekvenserna bedöms neutrala.
Tätortsnära rekreationsområden pekas ut i översiktsplanen. Inom tätorterna pekas gröna rörelsestråk ut för att öka möjligheten och attraktiviteten till utevistelse. Ambitionen är att sammanlänka befintliga rekreationsområden i kommunen med förbättrade ledsystem för att öka tillgängligheten och möjlighet att uppleva Kindas sjörika natur. Kommunen ska också verka för ett utvecklat gång- och cykelnät vilket ger förbättrade möjligheter för invånare att ta sig till platser för idrott och rekreation.
· Översiktsplanen pekar ut viktiga områden och målpunkter för rekreation, både sådana som används för detta ändamål idag och sådana som är lämpliga att utveckla i framtiden. Genom att peka ut viktiga områden säkerställs en långsiktig tillgång till rekreationsområden i anslutning till tätorterna. Rekreationsområden utanför tätorterna finns fortsatt tillgängliga för kommunens invånare. Översiktsplanen bedöms medföra positiva konsekvenser för primärt den tätortsnära rekreationen men även för rekreation i hela kommunen.
· Översiktsplanen pekar ut viktiga platser och målpunkter för idrott, både sådana som används för detta ändamål idag och sådana som är lämpliga att utveckla i framtiden. Genom att peka ut viktiga platser säkerställs en långsiktig tillgång till anläggningar för idrott vilket medför positiva konsekvenser för utövande av idrott.
· Detta bedöms medföra stora positiva konsekvenser.
· Översiktsplanens viljeinriktning är att rekreationsområden knyts samman genom ett utvecklat ledsystem vilket bidrar till en ökad tillgänglighet och att fler människor kan ta del av områdena. Detta leder i sin tur till fler naturupplevelser och bidrar till en ökad folkhälsa vilket medför stora positiva konsekvenser.
Översiktsplanen bedöms medföra positiva konsekvenser genom att viktiga rekreations- och friluftsområden pekas ut.
Inom begreppet natur och vatten faller både mark- och vattenområden. Kinda kommun har en mycket varierad och artrik natur med höga värden som bidrar till den biologiska mångfalden. I all samhällsplanering ska hänsyn tas till hur kommunens särskilda naturvärden och gröna infrastruktur kan upprätthållas och utvecklas, vilket innebär att särskilt värdefulla natur- och friluftsområden bevaras och att nya barriärer i landskapet undviks så långt möjligt.
Översiktsplanen säger att naturområden med formellt skydd som riksintressen, naturreservat eller liknande ska bevaras i sin helhet och skyddas mot negativ påverkan. Inga åtgärder ska genomföras som innebär negativ påverkan på naturvärden beskrivna i kommunens naturvårdprogram. Vid exploatering och ny bebyggelse ska särskild hänsyn tas till att spridningsvägar och gröna samband kan vidmakthållas och att nya barriärer inte tillkommer. Vid exploatering i tätortsnära lägen och vid förtätning ska särskild hänsyn tas till rekreation och friluftsliv. Vid detaljplaneläggning av naturmark bör alltid en naturinventering tas fram. Viljeinriktningen i översiktsplanen är att mer grön- och blåstruktur ska integreras inom sammanhållen bebyggelse. Kommunen ska också arbeta mer med ekosystemtjänster och de ska integreras ytterligare i kommunens detaljplanehandläggning.
Vattenkvaliteten i Kindas sjöar, vattendrag och grundvattentäkter ska inte försämras till följd av översiktsplanens genomförande och viljeinriktningen är att vattenkvaliteten ska förbättras genom förbättringsåtgärder. Det ska aktivt arbetas med öppna dagvattenlösningar och rening av dagvatten innan det når recipienten. I samband med framtagande av en planeringsstrategi ska kommunens vatten- och avloppsplan revideras för att fortsatt överensstämma med kommunens utveckling.
· Formellt skyddade områden tas hänsyn till i översiktsplanen och undviks i den mån det är möjligt.
· Vid utpekande av utvecklingsområden har områden med kända naturvärden så som naturreservat, riksintressen och Natura 2000- områden undantagits från exploatering. Bedömningen är att det medför en positiv konsekvens för natur och vatten.
· Vid fortsatt planläggning och lovgivning för utvecklingsområden ska alltid särskild hänsyn tas till värden kopplat till natur och vatten. Bedömningen är att det medför en neutral eller positiv konsekvens för natur och vatten.
· Ett nytt naturvårdsprogram tas fram parallellt med översiktsplanen vilket innebär att värden kopplat till natur och vatten på ett naturligt sätt integreras i arbetet och det medför en positiv konsekvens för natur och vatten.
· Ekosystemtjänster ska lyftas fram ytterligare i kommunens fortsatta detaljplanering vilket gynnar värden kopplat till natur och vatten.
· Idag oexploaterade områden är utpekade för ny bebyggelse vilket har stora negativa konsekvenser för natur och vatten.
· Översiktsplanen pekar ut ny bebyggelse i områden som idag är oexploaterade vilket kommer skapa nya hårdgjorda ytor. Vid nederbörd ger hårdgjorda ytor en snabb avrinning som kan orsaka översvämningar i och i anslutning till recipienterna vilket kan leda till märkbara negativa konsekvenser. Hårdgjorda ytor minskar också grundvattenbildningen vilket i ogynnsamma fall kan påverka miljökvalitetsnormerna för vatten om den kvantitativa statusen i en viss grundvattenförekomst påverkas.
· Avrinningen från ytterligare hårdgjorda ytor kan innehålla olika typer av föroreningar i mindre eller större omfattning. Översiktsplanen menar att dagvatten ska fördröjas och renas för att inte medföra en negativ påverkan på recipienten.
· Nollalternativets avsaknad av helhetsgrepp för hela kommunens fysiska planering i relation till natur- och vattenvärden skulle kunna ge en möjlig negativ påverkan.
· I all handläggning av detaljplaner, lovgivning och kommunal fastighetsförvaltning ta hänsyn till natur och vatten genom att lyfta fram kvaliteter och stärka kopplingar och samband.
· Aktivt arbeta för en långsiktigt hållbar hantering av dagvatten till följd av en ökad andel hårdgjord yta.
Kända naturvärden skyddas i stor utsträckning från negativa konsekvenser men flera naturområden pekas ut för ny exploatering vilket kan ger negativa konsekvenser. Sammantaget medför exploatering av idag ej exploaterade områden att översiktsplanen som helhet har en viss negativ påverkan men den kan motverkas genom att hänsyn tas till dessa värden vid fortsatt planering.
Översiktsplanens huvudsakliga konsekvenser är att mark tas i
anspråk för en utveckling av kommunen för bostäder och verksamheter. Kommunens
strategi för utveckling är att där möjligt nyttja redan ianspråktagen mark och
stärka de bebyggelse- och servicenoder som redan finns för att hushålla med
mark och resurser. För att nå önskad utveckling och en levande landsbygd kan
dock inte alla behov tillgodoses inom redan ianspråktagen mark och nya markanspråk
är ett måste. Kommunen har gjort en avvägning och bedömning att ny
ianspråktagandet av jordbruksmark och utpekandet av nya eller större
LIS-områden endast är aktuellt för att stärka befintliga bebyggelse- och
servicenoder. Det ska finnas förutsättningar för grundläggande service såsom
tillgång till bredband, mobilnät, livsmedel, drivmedel med mera på landsbygden.
Ungefär 11 % av kommunens yta utgörs idag av produktiv jordbruksmark. Där mest jordbruksmark tas i anspråk är vid Rimforsa. Rimforsa är en strategiskt viktig ort i kommunen och då det saknas lämpliga alternativ är det ofrånkomligt att jordbruksmark tas i anspråk i Rimforsa. Översiktsplanens samtliga redovisade utvecklingsområden skulle vid ett genomförande av alla områden medföra att cirka 356 hektar produktiv jordbruksmark tas i anspråk, vilket motsvarar cirka 2,5 % av den totala jordbruksmarken i Kinda. Omkring 70 % av jordbruksmarken ligger inom särskilt utpekade jordbruksbygder där jordbruksmarkens värden och brukande särskilt ska beaktas och skyddas vid eventuell utveckling. Bedömningen är att översiktsplanen sammantaget har tagit stor hänsyn till produktiv jordbruksmark.
Kommunen är positiv till att byggnation kan ske på landsbygden men avstyckningar och placering av byggnader ska ske med eftertanke. För att möjliggöra en utveckling av boendemiljöer har kommunen tagit fram bebyggelseprinciper för att värna ett rationellt jordbruk. Spridd bostadsbyggnation på jordbruksmark och bebyggelse i glest bebyggda, opåverkade naturområden ska undvikas. Detta för att värna om naturvärden, landskapsbilden och för att tillvarata den jordbruksmark som finns.
Förtätningar, utveckling av större bostadsområden eller etablering av samhällsviktig funktion bör vara tillåtet på jordbruksmark, förutsatt att det ligger i anslutning till en tätort och kan anslutas till befintlig infrastruktur så som vatten- och avlopp och vägar. Exploatering på jordbruksmark ska ske på ett markeffektivt sätt.
I översiktsplanen har kommunen möjligheter att peka ut så
kallade LIS-områden för bebyggelse inom strandskydd för att på ett positivt
sätt utveckla landsbygden. Det ska vara av allmänt intresse att områdena tas i anspråk och områdena
ska vara av sådant slag och sådan omfattning att strandskyddets syften
fortfarande kan tillgodoses. I översiktsplanen har områden för LIS
identifierats utifrån principer för LIS-områden som har varit och är vägledande
för utpekande av LIS. Vid nyttjande av LIS som särskilt skäl för avsteg från
strandskyddet ska Riktlinjer inom LIS-områden följas. Med dessa riktlinjer
tillgodoser kommunen strandskyddets syfte och för att säkerställa detta vid
utvecklingsområden som möjliggör ny eller större exploatering krävs
detaljplaneläggning.
· När nya områden planeras eftersträvas närhet till service och befintlig infrastruktur, både vad det gäller vägar, kollektivtrafik och vatten- och avloppsledningar. Det innebär att utvecklingen ofta sker i nära anslutning till befintliga tätorter. Kisa, Rimforsa och Horn, där de största utbyggnadsområdena föreslås, omgärdas delvis av jordbruksmark. Det blir därför en intressekonflikt mellan tätortsutveckling och jordbruksmark.
· Översiktsplanen har som ambition att öka permanentboendet på Kindas landsbygd. Genom ett ökat befolknings- och serviceunderlag på landsbygden kan möjligheter att bevara jordbruksnäringen få förbättrade möjligehter. Detta skulle kunna bidra till att öka den inhemska livsmedelsproduktionen vilket skulle innebära märkbara positiva miljökonsekvenser.
· Kommunen skulle kunna få svårigheter att utvecklas då möjligheter för att skapa attraktiva och genomförbara bostadsmiljöer blir begränsade.
· Genom att aktivt arbeta med genomförandet och prioritera den mark som redan är ianspråktagen.
· Stärka de bebyggelse- och servicenoder som redan finns för att hushålla med mark och resurser.
· Varsam lovgivning utifrån natur-, kultur- och rekreationsvärden på landsbygden.
Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra både
positiva och negativa miljökonsekvenser ur ett markanspråksperspektiv. De mest
påtagliga negativa konsekvenserna uppstår vid exploatering av jordbruksmark då
viktiga ekosystemtjänster går förlorade. Planförslaget medför också positiva
konsekvenser framförallt för landsbygdsutvecklingen. Den sammantagna
bedömningen är dock att planförslaget medför vissa negativa miljökonsekvenser
ur ett markanspråksperspektiv.
För att skapa ett hållbart samhälle är det viktigt att öka andelen förnybar energi. För att uppnå detta är det därför viktigt att energifrågor blir belysta i all utveckling och att kommunen är positiv till att främja innovativa projekt och nya idéer. Det är angeläget att energianvändningen effektiviseras i så stor utsträckning som möjligt för att beakta och minska miljö-, hälso- och klimatpåverkan och för att minska energiåtgången.
Kommunen ska främja privata och kommersiella solcellsanläggningar och investera i anläggningar på kommunalt ägda byggnader samt lyfta förutsättningar för solenergi i framtida planprocesser. En analys av områden där vindkraftverk kan prövas har gjorts i samband med översiktsplanearbetet och beslut om eventuell etablering sker i varje enskilt fall. Kommunen vill bevara den energiproduktion från vattenkraft som idag finns inom kommunens gränser och är positiv till privata och kommersiella anläggningar för bioenergi.
Kommunen ska också verka för ett utvecklat gång- och cykelnät i tätorterna för att minska andelen korta resor med bil. Kommunen ska även möjliggöra och underlätta för uppförande av fler laddstolpar för elbilar.
Kommunens ambition är att arbeta för att vid värmeböljor och högre temperaturer minska människors utsatthet för direkt solexponering på allmänna platser. Översiktsplanen tar höjd för skyfall och höga vattenflöden och områden där dessa risker är förhöjda ska särskild hänsyn tas till detta vid framtida planläggning och lovgivning. Kända platser där risken för översvämning är hög ska utredas och åtgärdas.
· Ett utvecklat gång- och cykelnät kan bidra till att minska andelen kortare bilresor inom tätorterna vilket medför positiva konsekvenser för klimatet till följd av minskade utsläpp.
· Fler solcellsanläggningar i kommunen medför positiva konsekvenser för klimatet till följd av en ökad produktion av förnybar energi som dessutom är lokal.
· Översiktsplanen identifierar områden där anläggning av vindkraftverk kan prövas men lämnar till kommunfullmäktige i Kinda att besluta i det enskilda fallet. Konsekvensen av detta bedöms därför vara neutral.
· Att bevara befintlig vattenkraft i kommunen bedöms ha en positiv effekt på klimatet.
· Översiktsplanen uppmuntrar anläggningar för bioenergi vilket bedöms medföra positiva konsekvenser för klimatet.
· Att möjliggöra fler laddstolpar kan göra att det mer attraktivt att köra elbil vilket kan göra att andelen elbilar ökar vilket har en positiv effekt på klimatet.
· Översiktsplanen planerar och skapar förutsättningar för 15 000 invånare i Kinda. Vilken klimatpåverkan som en befolkningsökning medför styrs av många faktorer som är svårbedömda i nuläget. Det är därför svårt att bedöma vilken påverkan översiktsplanen ger på energianvändningen och klimatet. Översiktsplanens viljeinriktningar kan bidra till att minska eventuella negativa konsekvenser som en ökad befolkning innebär. Befolkningsökning i kommunens utpekade bebyggelsenoder kan även bidra till positiva konsekvenser för klimatet till följd av ökat underlag för exempelvis kollektivtrafik och mer effektivt nyttjande av infrastruktur.
· Andelen som går och cyklar kan minska då nollalternativet inte har samma precisering kring hur gång- och cykelnätet ska utvecklas. Konsekvensen av detta är att andelen resor med bil kan öka vilket påverkar miljön negativt.
· Lokal energiproduktion från förnybara källor kan stagnera eller minska vilket har en negativ påverkan på klimatet.
· Ett försämrat underlag för kollektivtrafik då nollalternativet inte har samma fokus på ökat befolkningsunderlag i kommunens bebyggelsenoder
· För att få fler människor att resa hållbart krävs fortsatt arbete med påverkansarbete parallellt med fysiska åtgärder.
Översiktsplanen ger bättre förutsättningar för hållbara resor och lokal energiproduktion från förnybara källor. Den samlade bedömningen är att översiktsplanen ger positiva konsekvenser till följd av minskad klimatpåverkan.
För Kinda är det viktigt med goda kommunikationer både inom kommunen som till och från platser utanför kommungränsen. Dessa kommunikationer är viktiga för att nå större tätorter där kompletterande service och utbud finns (arbetsplatser, handel, aktiviteter m.m.). Med ett effektivt transportsystem knyts byar, orter, kommuner och regioner ihop med varandra. Goda kommunikationer skapar möjligheter för en fortsatt positiv utveckling och en framtida expansion av kommunens samtliga bebyggelsenoder.
Transporter och dess infrastruktur har stor inverkan på utvecklingen av ett hållbart samhälle. Person- och godstransporter behöver ske på ett miljövänligt sätt, för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta ställer krav på utformning på orter som behöver planeras och byggas tätare och säkrare för att underlätta för de som tar sig fram till fots, med cykel eller kollektivt resande. Orterna måste också få en attraktiv utformning för att öka andelen av dessa trafikanter.
Översiktsplanen pekar ut flera större infrastrukturinvesteringar, däribland Förbifart Kisa, ny sydlig anslutning av väg 134 i Kisa samt en ny ringled och riksvägsanslutning i Rimforsa. Befintligt vägnät, med vissa mindre kompletteringar eller förbättringar främst för cykelvägnätet ska tillsammans med de större infrastruktursatsningarna klara av översiktsplanens utvecklingsvision och tillväxtmål.
· För att få resenärer att i högre grad ställa om till gång, cykel och kollektivtrafik bedöms det förutom en god infrastruktur behövas ett arbete med att förändra attityd och beteende hos människor för att få till en ökad mängd hållbara resor.
· I planförslaget föreslås flera investeringar när det gäller cykelvägar som är förutsättningar för att på sikt skapa ett mer miljömässigt hållbart resande.
· I planförslaget föreslås större infrastrukturprojekt för nya vägdragningar som innebär en förbättrad trafiksäkerhet, närmiljö och attraktivitet i Kisa och Rimforsa.
· Om de åtgärder som föreslås i planförslaget genomförs och resande till större del kan börja ske med cykel eller kollektivtrafik kommer det att innebära positiva miljökonsekvenser i form av minskad klimatpåverkan, förbättrad luftkvalitet, minskat buller och minskade utsläpp av kväveoxider med mera. De positiva miljökonsekvenserna kommer främst att märkas längs transportstråken och i Kisa och Rimforsa. De positiva miljökonsekvenserna som ett mer hållbart resande medför bedöms dock överväga de negativa miljökonsekvenserna som eventuellt kan uppstå då infrastrukturen byggs om.
· Genom föreslagna satsningar på gång- och cykelvägar ges fler människor möjlighet att använda cykel som transportmedel. Detta ger förutom positiva miljökonsekvenser även positiva konsekvenser för folkhälsan.
· Andelen som går och cyklar kan minska då nollalternativet inte har samma precisering kring hur gång- och cykelnätet ska utvecklas. Konsekvensen av detta är att andelen resor med bil kan öka vilket påverkar miljön negativt.
· Trafikmiljön i centrala Rimforsa ges inte tillräckligt goda förutsättningar att förbättras då nollalternativet inte lika tydligt redovisar ny ringled och sydlig anslutning till riksväg 23/34 vilket skulle minska på genomfartstrafiken i centrala Rimforsa. Konsekvensen av detta blir en fortsatt bristande trafikmiljö och risker för trafikolyckor där oskyddade trafikanter i högre grad kan vara inblandade.
· Nollalternativet pekar ut plats för ny dragning av riksväg 23/34 öster om Kisa, Förbifart Kisa. Översiktsplanen preciserar den nya dragningen delvis baserat på nyare utredningar och delvis på topografins förutsättningar. Konsekvensen av nollalternativet är en fortsatt ökad otydlighet kring vilket mark som kan tas i anspråk för den nya dragningen.
· Nollalternativet pekar ut plats för ny dragning av väg 134 söder om Kisa mindre precist än vad översiktsplanen gör. Konsekvensen av nollalternativet är en fortsatt ökad otydlighet kring vilket mark som kan tas i anspråk för den nya dragningen.
· Prioritering av investeringar i infrastruktur som gynnar hållbart resande så att eventuellt negativa miljökonsekvenser som uppstår i byggskedet och i markanspråk totalt sett kan ge positiva miljökonsekvenser.
Den samlade bedömningen är att föreslagen utveckling ger ökade förutsättningar för ett mer hållbart resande som ger positiva miljökonsekvenser i form av minskad klimatpåverkan, förbättrad luftkvalitet, minskat buller och minskade utsläpp av kväveoxider med mera.
Natur- och vattenmiljöer är lika känsliga som människan för
spridning av farliga ämnen. Översiktsplanen redovisar aspekten utifrån
människors miljö, hälsa och säkerhet men kan samtidigt översättas till natur-
och vattenmiljöer. Det är vid olyckor som brand, översvämning eller skyfall som
negativa miljökonsekvenser kan uppstå i och med spridning av miljöfarliga
ämnen. I mark- och vattenanvändningen
och planering av den bebyggda miljön kan kommunen minimera påverkan.
Kommunen har en liten möjlighet att påverka vad som
transporteras på riksväg 23/34 som är rekommenderad led för transport av
farligt gods. Ny bebyggelse ska inte uppföras inom ett skyddsavstånd om 30
meter från Stångådalsbanan. Ny bebyggelse får endast uppföras inom 30 meter
från riksväg 23/34 i de fall en fördjupad riskanalys medger det. Kommunens
framtagna övergripande riskbedömning med riktlinjer för samhällsplanering
intill farligt gods-leder ska användas som underlag vid handläggning av
detaljplaner och bygglov inom 150 meter från riksväg 23/34 eller
Stångådalsbanan.
Svenska riktvärden och riktlinjer eller i Sverige tillämpad praxis ska följas i all planering. Vid planläggning av nya bostadsområden som riskerar att inte uppnå riktvärdena för buller ska en trafikbullerutredning utföras och vid behov ska åtgärder tillämpas för att minska eventuella bullerstörningar. Skolor, förskolor och annan känslig verksamhet ska utformas så att en utemiljö med god ljudmiljö kan skapas. Kinda kommun ska sträva efter att samla bullrande verksamheter till de större verksamhetsområdena Ödäng, Karleby och Tolvmannadalen.
Översiktsplanen förespråkar ett ökat resande genom gång, cykel och kollektivtrafik vilket skulle minska andelen biltrafik och på så sätt förbättra ljudmiljön i kommunens tätorter.
Omgivningspåverkan från riksväg 23/34 i Kisa tätort kommer att påtagligt minska i samband med utbyggnaden Förbifart Kisa.
Skyddsavstånd mellan miljöfarlig verksamhet och bebyggelse ska utredas i varje enskilt fall både vid nyetablering av verksamhet vid bebyggelse och vid nybyggnation vid en befintlig verksamhet. Vid åtgärder i närheten av miljöfarliga verksamheter ska en riskbedömning genomföras.
Misstänkt eller konstaterat förorenade områden ska utredas innan detaljplan eller bygglov ges. Exploatering på förorenade områden kan endast tillåtas om det genomförs saneringsåtgärder. Vid sanering ska hänsyn tas till framtida klimatpåverkan så att området inte återförorenas eller att föroreningar riskerar att spridas i framtiden.
Rikt- och gränsvärden enligt gällande miljökvalitetsnormer
ska följas och åtgärdsprogram ska upprättas vid behov. Särskild uppmärksamhet
bör riktas mot områden där det finns indikationer på dålig luftkvalitet samt
områden nära vägar större vägar där utsläppen är större. Vid nyexploatering ska ett hållbart trafiksystem byggas
där kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik är norm vilket gynnar
luftkvaliteten.
Översiktsplanen förespråkar
ett ökat resande genom gång, cykel och kollektivtrafik vilket skulle minska
andelen biltrafik och på så sätt ytterligare förbättra luftkvaliteten i
kommunens tätorter.
I samband med
nybyggnation ska det alltid tas hänsyn till att radonhalter inomhus inte
överskrids. Elledningar i Kinda kommun påverkar inte allmänhetens exponering
för elektromagnetiska fält.
Vid byggnation av nya områden ska markens stabilitet utredas och riskbedömas vid behov.
Kommunen ska vid behov begränsa direkt solexponering av känsliga byggnader bland annat genom att planera in mer vegetation och grönytor, för att på så sätt minska kylbehovet inomhus. Vård- och äldrebostäder, förskolor, skolor och lokaler för annan samhällsviktig verksamhet ska utformas så att inomhustemperaturer inte blir ohälsosamt höga i samband med värmeböljor. Utomhusplatser där utsatta grupper vistas i stor utsträckning, så som lekplatser på förskolor och skolor samt uteplatser vid vårdrelaterade verksamheter, ska vid behov kompletteras med växtlighet eller andra anordningar för att möjliggöra vistelse i skugga.
Ny bebyggelse lokaliseras där den inte riskerar att påverkas
av översvämning från skyfall och höga vattennivåer i sjöar och vattendrag.
Detta gäller särskilt samhällsviktig verksamhet som skolor, vårdlokaler, pump-
och transformatorstationer med flera. Särskilt identifierade
översvämningsrisker i Kisa och Rimforsa ska utredas och åtgärdas. Sekundära
avrinningsvägar skapas och ytor reserveras för hantering av skyfall i ny och
befintlig bebyggelse. Gröna ytor som finns i orten utnyttjas för hantering av
vatten och därmed utvecklas en mångfunktionalitet i ortens grön- och
blåstruktur. Vid all handläggning av plan- eller byggärenden ska hänsyn tas för
att begränsa risken för skador i samband med skyfall och höga vattenflöden.
Kommunen ska ha en aktuell VA-plan som ska följas vid all planläggning och
lovgivning.
· Översiktsplanen anger den översiktliga riskbedömningen för transport av farligt gods ska användas för all handläggning av detaljplaner och bygglov inom 150 meter från riksväg 23/34 och Stångådalsbanan. Vid behov ska fördjupade riskanalyser genomföras och relevanta skyddsåtgärder ska därefter vidtas. Efterföljs detta bedöms risken för olyckor med farligt gods medföra neutrala eller små negativa konsekvenser för människors hälsa.
· Trafikbullersituationen i centrala Kisa kommer markant att förbättras till följd av ny dragning av riksväg 23/34 öster om Kisa, Förbifart Kisa.
· En minskad andel biltrafik förbättrar ljudmiljön och luftkvaliteten i kommunens tätorter.
· Den befolkningsökning som föreslås i översiktsplanen kommer medföra en ökad trafik. Se större infrastruktursatsningarna i vägnätet som pekas ut bedöms kunna minska den negativa omgivningspåverkan från vägtrafiken för befintlig och ny bebyggelse.
· Genom att inte peka ut nya områden för störande verksamheter, utan endast utöka befintliga områden, skapas inte nya platser med negativ omgivningspåverkan och färre personer utsätts för störningar som kan påverka dem negativt.
· Under förutsättning att tillräckliga skyddsavstånd mellan miljöfarliga verksamheter och bostadsbebyggelse upprättas och miljökvalitetsnormer och rikt- och gränsvärden kan innehållas, bedöms översiktsplanen medföra små negativa konsekvenser.
· Under förutsättning att exploatering på förorenade områden endast tillåts om det genomförs saneringsåtgärder så finns möjlighet till märkbara positiva konsekvenser då förorenade områden kan saneras.
· Under förutsättning att nya områden där bebyggelse ska tillkomma vid behov utreds och riskbedöms avseende stabiliteten så bedöms inga eller obetydliga konsekvenser gällande ras och skred tillkomma av planförslaget.
· Under förutsättning att kommunen arbetar strategiskt med dagvatten- och klimatanpassningsfrågorna samt bevarandet av gröna områden bedöms planförslaget ge möjligheter till positiva konsekvenser med avseende på klimatanpassning.
· Acceptabel risk kopplad till radon och elektromagnetiska fält då radonhalter alltid ska tas hänsyn till vid byggnation och befintliga elledningar i Kinda kommunen inte har en påverkan på allmänheten.
· Vid planläggning och lovgivning ska alltid miljö, hälsa och risker ta hänsyn till enligt gällande lagstiftning. Det som översiktsplanen påverkar är övergripande planering och hänsynsdelar ska fungera som ett kunskapsunderlag som ger vägledning för kommande planering och lovgivning.
· Omgivningspåverkan av redan befintliga verksamheter bedöms utan översiktsplanens genomförande klara riktvärden enligt gällande lagstiftning. Den allmänna omgivningspåverkan kommer dock inte att minska i samma utsträckning så som planförslaget innebär.
· Trafikbuller från riksväg 23/34 i centrala Kisa kommer inte att förflyttas till utkanten av tätorten om inte den nya dragningen av riksväg 23/34 som översiktsplanen pekar ut genomförs.
· Översiktsplanen beskriver klimatförändringarna kopplat till den bebyggda miljön och miljö hälsa och säkerhet. Om inte översiktsplanen genomförs riskerar den strategiska klimatanpassningen i kommunen att försvinna och negativa konsekvenserna kan bli större vid naturolyckor som värmeböljor, översvämningar eller skyfall.
· Arbeta med påverkansarbete för att få fler att resa hållbart. Framförallt att minska de onödiga korta resorna med bil.
Med ovanstående förutsättningar bedöms det finnas risk för små negativa konsekvenser för människors hälsa och på natur- och vattenmiljöer. Att undvika negativa konsekvenser är ett aktivt arbete med genomförandeplanen och förebyggande av risker för olyckor avgörande.
Översiktsplanen bedöms sammantaget inte att medföra en
betydande miljöpåverkan i någon del så att översiktsplanen inte kan genomföras.
Det har identifierats minde negativa konsekvenser och risker för negativ
miljöpåverkan som är viktiga att hantera framöver, i framtagande eller
uppdatering av strategiska styrdokument, detaljplanering eller lovgivning. I
översiktsplanen har en genomförandeplan inarbetats för att visa på fortsatt
arbete för att aktivt genomföra översiktsplanens viljeinriktning. Eftersom den
samlade bedömningen är att översiktsplanen ger positiva miljökonsekvenser är
det av stor vikt att översiktsplanen genomförs så som beskrivs i
genomförandeplanen.
){kind=link}