|
|
|
|
5.0 Hållbarhetsbedömning
Visa bild för hållbarhetsbedömning
Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken ska planer och program som kan
antas medföra en betydande miljöpåverkan alltid miljöbedömas.
Miljöbedömningen består av ett antal lagreglerade steg som bland annat omfattar
behovsbedömning, avgränsning och samråd. Miljöbedömningen dokumenteras i en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Det första steget, behovsbedömningen, är det
som avgör om en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas.
En kommuntäckande översiktsplan innebär i princip alltid betydande miljöpåverkan då den har en långsiktig strategisk påverkan på mark- och vattenanvändning och på bebyggelseutvecklingen i kommunen. Någon särskild behovsbedömning är därför inte nödvändig.
Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. De miljöeffekter som ska beskrivas är planens förväntade betydande påverkan dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark och vatten, och dels på annan hushållning med material, råvaror och energi.
Effekterna kan vara både direkta och indirekta, positiva och negativa, tillfälliga eller bestående, kumulativa eller inte kumulativa och på kort eller lång sikt.
Det finns krav på konsekvensbeskrivning enligt plan- och bygglagen. Denna bör innehålla samtliga hållbarhetsdimensioner, det vill säga miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Vad en konsekvensbeskrivning enligt plan- och bygglagen ska innehålla är inte lika uttalat som för en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken, men en viktig utgångspunkt är preciseringarna av miljömålet god bebyggd miljö.
Kinda kommun har valt att samordna dessa processer i en samlad hållbarhetsbedömning men med en tydligt avskild redovisning av miljökonsekvensbeskrivningen enligt miljöbalken. Syftet med hållbarhetsbedömningen är att utvärdera översiktsplanens inverkan på miljö, människors hälsa samt sociala och ekonomiska aspekter. Ambitionen är att de samlade konsekvenserna av planen får en lämplig behandling i planarbetet och tillåts påverka planens utformning.
Översiktsplanens utvecklingsvision är att Kinda kommun ska vara en hållbar kommun fylld av framtidstro, engagemang och närhet. Översiktsplanens tillväxtmål är att invånarantalet på sikt ska öka från dagens cirka 10 000 invånare till 15 000 invånare. Översiktsplanearbetet har tagit sin utgångspunkt i utvecklingsvisionen och skapar förutsättningar för att uppnå tillväxtmålet.
Översiktsplanen redovisar en långsiktig strategi för hur Kindas sjörike ska utvecklas och var ca 5 000 nya Kindabor kan bosätta sig. Tillväxtmålet innebär omkring 2 300 nya bostäder beroende på boendeform och hushållstyp. Översiktsplanen pekar också ut större infrastruktursatsningar, mark för utveckling av nya och befintliga verksamhetsområden, viktiga grönområden och plats för offentlig service.
Översiktsplanen är uppdelad i en strategisk del kallad Vision & strategi som beskriver övergripande viljeinriktningar för kommunens framtida utveckling, en utvecklingsdel kallad Markanvändning som tematiskt beskriver mark- och vattenanvändning och förutsättningar i områden som är särskilt berörda. I översiktsplanen ingår också en hänsynsdel kallad Hänsyn & riksintressen som redovisar intressen, anspråk och förhållanden som särskilt måste beaktas i den fysiska planeringen. Även bevarande och hållbar utveckling av kommunens natur och kulturmiljöer lyfts i översiktsplanen som viktiga för kommunens utveckling.
För att uppnå kommunens önskade utveckling har fem övergripande strategier för utveckling tagits fram som är viktiga att jobba utefter. Dessa strategier är genomgående i hela översiktsplanen.
I Kinda bor en tredjedel av befolkningen i tätorterna Kisa, Rimforsa och Horn och resterande bor i de mindre samhällena och på landsbygden. Detta innebär att befolkningen är relativt spridd över kommunens yta vilket gör det extra viktigt att hela Kinda ges förutsättningar att leva. Tätorterna och landsbygden har olika värden som kompletterar varandra där tätorternas service och tjänster stärker möjligheten att bo och verka på landsbygden. Tätorternas utveckling är därför viktig för landsbygden.
Kinda kommun ska vara levande, i tätorterna likväl som på landsbygden, det ska vara attraktivt att bo och verka i hela kommunen. Genom ett aktivt föreningsliv, engagerade invånare och rikt kulturliv lockas invånare och besökare till platser runt om i Kinda.
Kinda ska vara en företagsvänlig kommun där näringslivet är livskraftigt med flera olika branscher. Kommunen stimulerar nyetablering av företag samtidigt som befintliga företag ges förutsättningar att växa. Näringslivet skapar arbetstillfällen runt om i Kinda och bidrar i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det lokala näringslivet är viktigt för den levande kommunen och ökar Kindas attraktivitet.
I Kinda är det nära, nära till vatten och natur, nära till landsbygdens lugn och storstadens puls. Framförallt är det nära till varandra. Kinda ska vara en enad kommun där tätort och landsbygd genom samarbete stärker varandras olika värden. Kinda är även nära omvärlden som en del i en växande storstadsregion och i ett allt mer digitalt samhälle nås hela världen.
Kindas natur och sjörika landskap är en betydande del av Kindas identitet. Det finns även flera kulturhistoriska byggnader och miljöer som stärker Kindas karaktär. När Kinda växer och utvecklas är det alltid viktigt att värna om dessa värden. Att hushålla med resurser och nyttja markområden effektivt är därför ett angeläget intresse vid utveckling av nya och befintliga bebyggelseområden, på så sätt påverkas färre områden av kommunens utveckling. De globala klimatförändringarna påverkar även Kinda och kommunen behöver vara förberedd för att minska de negativa konsekvenserna. Genom att effektivt nyttjande av resurser och aktiva förberedelser för att bemöta ett förändrat klimat tar vi bäst hand om vår sjörika natur och kultur.
Översiktsplanen har en övergripande strategi att stärka befintliga tätorter och bebyggelsenoder. Utpekade utvecklingsområden är koncentrerade till kommunens tre tätorter Kisa, Rimforsa och Horn. Det framgår även att förtätning, tillväxt och exploatering i utpekade bebyggelsenoder uppmuntras och lämplighetsbedömning sker i de enskilda fallen.
· Översiktsplanen har ett särskilt fokus på bostadsutveckling i tätorterna Kisa, Rimforsa och Horn. Tillväxt i dessa tätorter är en viktig del i att stärka servicen för omkringliggande landsbygd och för att öka attraktiviteten.
· Öka permanentboendet och nybyggnation av bostäder i bebyggelsenoderna och på landsbygden ger ökade förutsättningar för service och tjänster på landsbygden.
· Utpekade områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-områden) ger landsbygden möjlighet att växa.
Näringslivet skapar arbetstillfällen och invånarnas tillgång till arbete har mycket stor betydelse för kommunens framtid. För att företag ska kunna etableras, utvecklas och fortleva i Kinda kommun krävs det att näringslivets olika behov snabbt och enkelt kan uppfyllas.
· Befintliga områden för större, ytkrävande och störande verksamheter ges i översiktsplanen möjlighet att expandera, detta gäller främst i Kisa.
· Handel och kommersiell service koncentreras till centrumområden i Kisa, Rimforsa och Horn.
· Samtliga tätorters centrumområden ska stärkas utifrån sina respektive karaktärer.
Kommunen präglas av en stark och positiv företagaranda inom besöksnäringen och här märks det goda samarbetet av med aktörer i näringen, kommunen, ideella krafter och föreningar. Näringen har en stor betydelse för Kinda kommun. Turismen ger ett ökat underlag för kommersiell service och nya arbetstillfällen inom besöksnäringen.
· Stärka samarbetet mellan myndigheter, entreprenörer, kulturaktörer och ideella krafter inom besöksnäringen
· Utveckla området kring kvarteret Vråken som en aktiv mötesplats för Kisas invånare och besökare
· Utveckla och etablera servicefunktioner för båtturism
· Belys Kindas närhet till vatten och särskilt Åsunden och Kinda kanal
Ett rikt kultur- och fritidsutbud bidrar till att skapa ett attraktivt samhälle som människor vill bo och leva i. Delaktighet i kultur- och fritidsaktiviteter bidrar även till att skapa sammanhang och samhörighet, verkar inkluderande genom möten över generationsgränser och bidrar till integration mellan olika samhällsgrupper. Kultur- och fritidsaktiviteter är också en viktig del för människors livskvalitet och främjar folkhälsan.
· Kommunen värnar om samarbete mellan olika föreningar både inom och över kommungränserna för ett större utbud av aktiviteter för kommunens invånare
· Kommunala byggnader med tillhörande utomhusytor bör planeras för att där det är lämpligt kunna samnyttjas av kommunens verksamheter, föreningsliv, allmänheten och övrigt civilsamhälle
Kinda kommun har en varierad och artrik natur med höga värden som bidrar till den biologiska mångfalden. Grönområden fyller både ekologiska, sociala och kulturella funktioner. Parker, vatten och naturområden utgör en viktig del av det offentliga rummet där många tillbringar en stor del av sin fritid. Grön- och blåstruktur bidrar även med ett flertal ekosystemtjänster. All grönska i tätorterna skapar ett bättre lokalklimat och en tåligare bebyggelse genom att de renar luften från luftföroreningar, utjämnar temperatursvängningar och ger skugga varma sommardagar, renar dagvatten samt dämpar vattenflöden vid kraftiga regn.
Parallellt med översiktsplanearbetet tas ett nytt naturvårdsprogram fram. I naturvårdsprogrammet beskrivs strategier och åtgärder som behöver satsas på och genomföras för att långsiktigt stärka och utveckla Kindas naturvärden.
·
Integrera
mer grönstruktur inom sammanhållen bebyggelse, särskilt i centrala delar
· Kommunen ska ha ett aktuellt naturvårdsprogram och verkar för att genomföra de strategier och åtgärder som återfinns i programmet.
·
Ökat
fokus på ekosystemtjänster i samhällsplaneringen med särskilt fokus på att
integrera dem i fortsatt detaljplanehandläggning
·
Utveckla
befintliga grönblåområden i tätorterna med olika karaktärer som erbjuder
variation av aktivitets- och rekreationsvärden
För Kinda är det viktigt med goda kommunikationer både inom kommunen som till och från platser utanför kommungränsen. Dessa kommunikationer är viktiga för att nå större tätorter där kompletterande service och utbud finns (arbetsplatser, handel, aktiviteter m.m.). Med ett effektivt transportsystem knyts byar, orter, kommuner och regioner ihop med varandra. Goda kommunikationer skapar möjligheter för en fortsatt positiv utveckling och en framtida expansion av kommunens samtliga bebyggelsenoder.
Transporter och dess infrastruktur har stor inverkan på utvecklingen av ett hållbart samhälle. Person- och godstransporter behöver ske på ett miljövänligt sätt, för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta ställer krav på utformning på orter som behöver planeras och byggas tätare och säkrare för att underlätta för de som tar sig fram till fots, med cykel eller kollektivt resande. Orterna måste också få en attraktiv utformning för att öka andelen av dessa trafikanter.
Översiktsplanen pekar ut flera större infrastrukturinvesteringar, däribland Förbifart Kisa, ny sydlig anslutning av väg 134 i Kisa samt en ny ringled och riksvägsanslutning i Rimforsa. Befintligt vägnät, med vissa mindre kompletteringar eller förbättringar främst för cykelvägnätet ska tillsammans med de större infrastruktursatsningarna klara av översiktsplanens utvecklingsvision och tillväxtmål.
· Nya förbifarter och ringleder pekas ut för förbättrad trafikmiljö i Kisa och Rimforsa
· Bygg ut och förbättra gång- och cykelnätet med särskild hänsyn till trafiksäkerhet, tillgänglighet och barn och ungas rörelsemönster
· Genomför insatser för att öka andelen invånare och besökare som går, cyklar och åker kollektivt
· Det nordsydliga kommunikationsstråket är regionalt viktigt och prioriterat där förbättrade möjligheter till kollektivt resande eftersträvas
· Sträva mot att utveckla välfungerande trafikmiljöer för oskyddade trafikanter, särskilt i anslutning till skolor, fritidshem och förskolor
· Sträva mot förbättrade möjligheter till kollektivtrafik inom hela Kinda samt till och från grannkommuner
I Kinda finns förutsättningar för förnybar elproduktion
genom solkraft och vindkraft. Eftersom utbyggnaden av vindkraft påverkar
landskapsbild och människors boendemiljö samt vistelsemiljö behövs en djupare
analys i varje enskilt fall angående lokalisering och omgivningspåverkan.
Utöver markanvändning och utvecklingsområden redovisas även hänsynsområden och skyddade områden. Detta är en del som ska tas hänsyn till vid föreslagen markanvändning och kan i vissa fall påverkas av de förändringar som översiktsplanen föreslår. I områdesbeskrivningarna framgår i förekommande fall vilken hänsyn och vilka avvägningar som gjorts i samband med översiktsplanens ställningstaganden.
Översiktsplanen har identifierat behov av fortsatt arbete med översiktlig planering för att kommunen aktivt ska uppnå önskad utveckling.
I genomförandeplanen beskrivs också de strategiska dokument som ska vara aktuella och kompletterar översiktsplanen med åtgärder och prioriteringar.
Konsekvenserna av översiktsplanen behandlas och analyseras utifrån de ställningstaganden och de inriktningar som anges i planförslaget. Planens inriktningar och ställningstagande bedöms ur ett hållbarhetsperspektiv för att analysera dess konsekvenser i det ekologiska, sociala respektive ekonomiska perspektivet. Konsekvenserna behandlas på övergripande nivå eftersom en översiktsplan sätter upp riktlinjer för den framtida samhällsutvecklingen och endast ger förutsättningar för exploatering. Prövning av enskilda verksamheter som kan vara miljöstörande prövas i särskild ordning enligt miljöbalken. Utformning och lokalisering av byggnader och andra element hanteras vanligen i detaljplanering och bygglovsprövning.
Nedan presenteras de faktorer och aspekter inom de olika dimensionerna som inkluderas i denna hållbarhetsbedömning.
Tillväxtmål är 15 000 invånare och översiktsplanen hanterar en utveckling av mark- och vattenområden för att klara en sådan samhällsutveckling. För att översiktsplanen ska kunna fungera som ett verktyg för kommunens utveckling måste den vara aktuell. Kommunen ska därför ta ställning till ändrade planeringsförutsättningar i en planeringsstrategi i början av varje mandatperiod samt redovisa hur översiktsplaneringen ska drivas vidare. Planeringsstrategin kommer redogöra för behov av ändring eller ersättning av översiktsplanen och översiktsplanen är därför gällande till dess att den ändras eller ersätts.
Planområdet följer av naturliga skäl kommunens gräns även om
vissa frågor är av sådan karaktär att de kan behöva beaktas utifrån eller
utanför den egna kommungränsen.
Nollalternativet utgörs av kommunens sannolika utveckling om förslaget till ny översiktsplan inte genomförs. Nollalternativet utgörs således av översiktsplanen som antogs 2004. Till översiktsplanen från 2004 hör också tillägg till översiktsplanen, de fördjupade översiktsplanerna (FÖP) för Kisa (2014) och Rimforsa (2019) samt vindkraftsplan (2009) och LIS-plan (2014). Det finns både likheter och skillnader mellan nollalternativet och det nya planförslaget.
Den gällande översiktsplanen, i de delar som inte omfattas av uppdaterad FÖP, är i många delar inaktuell, då samhällena utvecklats på olika sätt sedan 2004.
I huvudsak skiljer sig nollalternativet från det nya planförslaget inom följande områden:
· Nollalternativet saknar tidig förankring med invånare och genomförandeperspektiv för att fungera som det strategiska visionsdokument för kommunens utveckling och bevarande av mark- och vattenområden så som det nya planförslaget är utformat.
· Det nya planförslaget har integrerat det regionala perspektivet i översiktsplanen genom utvecklingsinriktningen med bland annat bebyggelsenoder. Något som nollalternativet saknar.
· I nollalternativet är områden utpekade mer övergripande genom att pratbubblor med pilar pekar ut områden. Detta är oprecist och otydligt. I det nya planförslaget är områden avgränsade i kartan. För Kisa och Rimforsa är nollalternativet mer precist än för övriga områden eftersom de har aktuella fördjupade översiktsplaner.
· I FÖP Kisa tas inte befolkningsutveckling, i antal personer upp. Områden för bostäder, verksamheter, strövområden mm är utpekade men inte lika detaljerat och genomtänkt som i planförslaget. Planförslaget omfattar fler områden för bostäder och verksamheter och fler stråk där GC-väg bör tillkomma.
· Den nu gällande FÖP Rimforsa omfattar utveckling till 3000 boende, och det nya planförslaget omfattar 4500 personer. Det nya planförslaget omfattar därför större område, men i huvudsak är samma områden utpekade för utveckling. Justeringar har gjorts för att ta hänsyn till mark med översvämningsrisk och jordbruksmark. Mer precis. Ringleden är ny. Fler områden på östra sidan av Åsunden. Större bostadsområde vid Västerliden elljuspår.
· I Horn, Hycklinge och Björkfors har en del service i form av butiker, skolor och busslinjer lagts ner sedan 2004.
· Till gällande översiktsplan finns en vindkraftsplan som inte är politiskt aktuell.
· I nollalternativet finns inget mål för hur mycket befolkningen ska öka. Det gör alternativen svåra att jämföra.
· I nollalternativet har problematiken med att bebygga jordbruksmark inte beaktats annat än i FÖP Rimforsa.
· Den gällande LIS-planen har inte beaktat översvämningsrisk.
· Det nya planförslaget innehåller ett bredare perspektiv än nollalternativet utifrån gällande lagstiftning och kunskapsläge med bland annat jämställdhetsperspektiv, klimatförändringar, hänsyn till riksintressen och nya regionala och nationella mål.
· För Horn omfattar det nya planförslaget fler områden för bostadsutveckling, främst i attraktiva, strandnära lägen. Att det tar i anspråk mark inom strandskyddat område är negativt för allmänhetens tillgång till området och växter och djurs livsvillkor men det bedöms vägas upp av att inflyttning innebär att service kan behållas på orten.
Då skillnaderna i vissa avseenden är svåra att urskilja mellan planförslaget och nollalternativet görs i huvudsak en bedömning av de områden där denna framträder tydligast.
De största skillnaderna i konsekvenser mellan planförslaget och nollalternativet bedöms vara:
Nollalternativet saknar det strategiska utvecklingstänket
med ett markhushållningsperspektiv och bebyggelseutveckling genom att stärka
bebyggelse- och servicenoder. Nollalternativet saknar tydliga mål och
tydlig hänsyn för natur- och kulturmiljöer för enstaka bebyggelse utanför
tätorter. Konsekvenser av nollalternativet är således sämre markhushållning med
risker för att mer värdefull jordbruks- och naturmark tas i anspråk med
resultat av förlorade ekosystemtjänster.
Nollalternativet är inte lika konkret i utpekandet av områden vilket kan innebära att ett områdes utsträckning tolkas olika av olika personer.
Nollalternativet tar inte lika mycket mark i anspråk som planförslaget men tar heller inte höjd för en lika stor befolkningsökning.
Nollalternativet har inte lika många konkreta förslag som planförslaget. De förslag som finns i nollalternativet är oftast.
I nollalternativet var naturvårdsprogram och kulturmiljöinventeringar inte genomförda. Det innebär att nollalternativet saknade kunskapsunderlag och därmed var otydligare inom dessa områden och möjlig konsekvens är en negativ påverkan inom dessa områden.
Nollalternativet (undantaget Kisa och Rimforsa) saknar hänsyn till miljömål och miljökvalitetsnormer som beslutats om efter år 2004. Nollalternativet saknar beaktande av sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter för att uppnå en önskad hållbar samhällsutveckling.
Miljöaspekter:
-
Kulturmiljö
- Rekreation
och friluftsliv
- Natur och vatten
- Markanspråk
- Klimat och energi
- Trafik och infrastruktur
- Miljö, hälsa och säkerhet
Sociala aspekter:
- Tillgänglighet
- Bostadsförsörjning
- Barnperspektiv
- Folkhälsa
- Jämställdhet, jämlikhet & integration
- Arbete
- Rekreationsmiljöer
- Störningar & risker
Ekonomiska aspekter:
- Folkhälsa
- Investeringar i allmänna intressen
- Marköverlåtelser
- Demografi i balans
- Resurseffektivitet
- Investeringar i utredningar och planarbete
){kind=link}