2.2 Kisa tätort

Visa karta över utvecklingsområden i Kisa

Centralorten Kisa är Kindas största ort med omkring 3 850 invånare och ligger centralt i kommunen. Kisas utveckling är viktig för hela kommunen då orten är det huvudsakliga centrumet för service, sjukvård, handel och offentlig förvaltning. Kisa kommer fortsatt att vara kommunens centralort och därmed stärkas som sådan.

Kisas invånare ska ha en trygg, tillgänglig och trivsam boendemiljö med en variation av bostäder. I Kisa ska befintlig service bibehållas, utvecklas och förberedas för en ökad befolkning i orten och övriga kommunen. Som kommunens nav är det viktigt att utveckla och stärka Kisas kommunikationer med omvärlden samt andra orter och bebyggelsenoder i kommunen. Det är av största vikt för Kisas utveckling att riksvägen får en ny dragning på östra sidan av Kisasjön.

Viljeinriktningar

·        Planera och skapa förutsättningar för 5 500 invånare i Kisa

·        Stärka Kisas roll som centralort och huvudsakligt nav för offentlig service

·        Kisa ska vara särskilt attraktivt för ytkrävande och transportintensiva verksamheter

·        Aktivt förmedla bilden av Kisa som ett attraktivt boendealternativ med närhet till alla vardagliga behov

Centrum

Visa karta över Kisa centrum

I centrala Kisa finns idag majoriteten av ortens butiker, tjänster och kontor. Genom att stärka och utveckla dessa funktioner kommer centrumet fortsatt ha en stor betydelse för både orten och kommunen som helhet. Med en utveckling av centrum kan attraktiviteten och underlaget för servicen öka vilket gynnar Kisas invånare och besökare.

Centrala delar av Kisa domineras idag av trafik, främst beror detta på riksväg 23/34 som går genom orten. Riksvägen är tungt trafikerad med en hög andel tunga fordon som medför höga bullernivåer och en otrygg känsla. För att centrum och Kisa ska kunna få den positiva utvecklingen som eftersträvas är det av största vikt att riksvägen får en ny dragning öster om orten. Detta skulle markant förbättra trafikmiljön i centrum och medföra ett mer tryggt, trivsamt och attraktivt centrum.

Centrumet behöver också bli mer sammanlänkat där riksvägen idag är en stark barriär som delar upp centrala Kisa. Länken mellan Stora Torget och Vråkenområdet vid Kisaån kan stärkas ytterligare. Det är lättare att skapa ett levande centrum och göra förbättringar ju mer samlat centrumet är. Därför bör nyetableringar av butiker läggas i centrum eller i dess närhet eftersom det bidrar till att stärka helheten.

Viljeinriktningar

·        Stärk tätortsentréer och centrala delar genom att göra dem tydligare och mer inbjudande

·        Utveckla Stora Torget för att göra det mer inbjudande och tilltalande

·        Stärk och förbättra kopplingen mellan Stora Torget och stationsområdet

·        Utveckla området kring kvarteret Vråken som en aktiv mötesplats för Kisas invånare och besökare

·        Integrera mer grönstruktur inom sammanhållen bebyggelse, särskilt i centrala delar

·        Aktivt fortsätta arbetet med en förbifart öster om Kisa

Bostadsbebyggelse

Visa karta över bostadsbebyggelse i Kisa

Kisa har ett varierat utbud av bostäder med både villor, radhus och flerbostadshus. Det finns god tillgång till hyresbostäder men orten skulle gynnas av fler bostadsrätter. Bostadsbeståndet i Kisa har inte förändrats nämnvärt på flera år. Vid utveckling av nya bostäder i Kisa ska det fortsatt finnas ett varierat bostadsutbud med olika typer boende- och upplåtelseformer.

I Kisa finns ett brett urval av bostäder från olika tider i ortens historia. De värdena bör lyftas fram och stärkas vid utveckling av befintliga områden och vid ny exploatering.

Viljeinriktningar

·        Planera för attraktiva bostäder som knyter an till Kisas identitet av närhet och god livsmiljö

Näringsliv

Visa karta över verksamhetsområden i Kisa

Som kommunens näringslivsnav behöver det finnas möjligheter för befintliga företagare att utvecklas och nya företagare att etablera sig.

I de centrala delarna av Kisa finns lokaler för handel, tjänster och kontor. Ambitionen i översiktsplanen är att befintliga verksamheter och tjänster stärks samtidigt som utbudet kompletteras av nya etableringar. Genom en ökad byggnation i Kisa och kommunen skapas ytterligare förutsättningar för handel genom att ett ökat underlag möjliggörs.

Det finns idag tre verksamhetsområden för huvudsakligen industrier men även till viss del handel och andra verksamheter, dessa är Tolvmannadalen, Karlebyområdet och Ödängsområdet. Samtliga tre är aktuella för expansion. En ny dragning av riksväg 23/34 på andra sidan Kisasjön gynnar sådan utveckling och stärker näringslivet i hela Kinda.

Viljeinriktningar

·        Aktivt fortsätta arbetet med en förbifart öster om Kisa

·        Kisa ska vara särskilt attraktivt för ytkrävande och transportintensiva verksamheter

·        Huvudsakligen samla bullrande verksamheter till de större verksamhetsområdena Ödäng, Karleby och Tolvmannadalen

Omsorg, vård och utbildning

Visa karta över områden för offentlig verksamhet i Kisa

De två grundskolorna i Kisa, Bäckskolan och Värgårdsskolan ges möjlighet att utvecklas där de är idag. Särskilt Bäckskolan ges möjlighet att växa och möjliggöra för ett ökat elevantal. Båda skolorna ligger i anslutning till grönområden och ges tillräcklig yta för att säkerställa en god studiemiljö. Fyra nya platser för förskoleverksamhet avsätts i översiktsplanen och Tornhagens förskola ges möjlighet för utveckling för ett ökat antal barn.

Det finns en avsiktsförklaring mellan Region Östergötland och Kinda kommun avseende en utveckling av dagens vårdcentral till ett vårdcentrum. För Kisa som ort och för hela Kinda medför etableringen av ett vårdcentrum en förbättrad och närmare vård för Kindas invånare.

I Kisa finns Bergdala som är ett särskilt boende för äldre. Boendet avses finnas kvar på befintlig plats. Möjlighet att uppföra ytterligare ett särskilt boende i Kisa finns i anslutning till det vårdcentrum som dagens vårdcentral avses utvecklas till. Att möjliggöra för ett särskilt boende i nära anslutning till en regional vårdinrättning möjliggör flera synergieffekter och behovet av boendeplatser i Kisa tillgodoses på lång sikt.

Viljeinriktningar

·        Tillsammans med regionen verka för utvecklingen av ett vårdcentrum i Kisa

Grönstruktur

Visa karta över grönområden och gröna rörelsestråk i Kisa

Gröna och blå stråk är viktiga för en attraktiv tätort och en god boendemiljö. Det kan röra sig om trädrader längs med en gata eller promenadstråken längs ån, alla gröna och blåa stråk är av vikt. Grönska ska bevaras och stärkas för ökad attraktivitet och livskvalitet.

Stråken längs Lillån och Kisaån kan stärkas ytterligare genom förlängningar av stråken. Särskilt stråket längs Lillån kan förlängas från kyrkan mot Brostorpsvägen. Även spången längs Värgårdsudde kan utvecklas för en högre standard. Insatser som dessa skulle leda till en ökad attraktivitet till att gå och cykla i Kisa vilket har flera positiva effekter, både för folkhälsan och miljön.

Den grönska som Kisas många villaträdgårdar bidrar med är också ett positivt tillslag till orten i övrigt.

Naturen är framträdande i hela Kinda och den ska vara en märkbar del av våra tätorter. I Kisa ska gröna och blåa inslag vara en naturlig del i hela samhället, både vid planering av nya områden som vid utveckling av befintliga.

Viljeinriktningar

·        Utveckla och stärk stråken längs Lillån och Kisaån, möjliggör för både gående och cyklister

·        Förstärk kontakten med vattendrag och sjöar i och omkring Kisa

·        Integrera mer grönstruktur inom sammanhållen bebyggelse, särskilt i centrala delar

Idrott och rekreation

Visa karta över anläggningar för idrott och rekreation i Kisa

I Kisa ska det finnas olika typer av offentliga mötesplatser som är trivsamma, trygga och ändamålsenliga.

I Kullaparken ska något som passar alla finnas. Idag finns bland annat lekplats, grillplats och padelbana. Området är ett populärt utflyktsmål och lockar många besökare året runt. Kullaparkens rekreativa värden ska fortsatt utvecklas för alla kommunens invånare.

Värgårdsudde vid Kisasjön har god potential för att bli ett attraktivt sjönära rekreation- och aktivitetsområde. Området kan stärkas genom utveckling och bättre kopplingar till resterande Kisa.

Ett nytt område för idrottsanläggningar planeras intill Bäckskolan. Området kommer kunna nyttjas av skolans verksamhet på dagtid och av föreningslivet på kvällstid. Området kommer dessutom att fungera som översvämningsområde vid skyfall.

Viljeinriktningar

·        Planera för tillgängliga och säkra passager för oskyddade trafikanter i samband med infrastruktursatsningar

·        Utveckla och stärk Kullaparken och Värgårdsudde som mötesplatser med särskilt höga rekreationsvärden

Kulturmiljö & historia

Kyrka, gästgivargård och landsvägar som möts är Kisas ursprung, från by till kommunens centralort. Kalmarvägen, idag riksväg 23/34, går fortfarande igenom orten och många välbevarade äldre miljöer och byggnader följer de äldre vägsträckningarna. Järnvägen tillkom 1902 med station i Kisa vilket medförde en expansion med många nya byggnader för både handel och bostäder. Samhällets handels- och administrativa historiska kärna var vid tingshuset, gästgivargården och värdshuset där Kalmarvägen gick förbi.

Industrier och verksamheter i Kisa är ofta ursprungligen knutna till ån och vattenkraft, som pappersbruk, sågverk, snickeri, garverier och kvarn. Vid Kisasjön etablerades tegelbruk och sågverk. Vid utkanten av centrumkärnan växte sammanhängande villaområden fram, egnahemsområde väster om kyrkan, med några tidiga exempel på radhus. Fler områden med enbostadshus etableras på 1960- och 70-talet och miljonprogrammet har sitt avtryck i Kisa med endast några enstaka mindre grupperingar. Kisa centrum har förskonats från rivningar i någon större skala. Ett antal byggnader har rivits men många hus med höga kulturhistoriska värden och berättelser finns kvar, flera med en särpräglad karaktär.

Ett flertal byggnader har stenstadskaraktär, putsade hus med välartikulerad fasad- och takarkitektur och välbevarade byggnadsdetaljer. Byggnader från slutet 1800-tal och främst början av 1900-talet. Från mindre enfamiljshus till större flervåningshus visar de på det framväxande handels- och hantverkssamhälle som följde på järnvägens etablering. Många äldre hus med träpanel och träsnickerier finns också liksom funkisbyggnader. Några äldre handelsgårdar, mangårdsbyggnader och även torp finns centralt. Som helhet har Kisa centrum en mycket blandad bebyggelse, byggnaderna är placerade med stor variation och de flesta ligger som separata enheter.

Kring kvarteret Vråken låg den ursprungliga bebyggelsen för byn Kisa, mellan landsvägen och Kisa å. Tidigt öppnades ett apotek, byggdes ett affärshus och på andra sidan ån låg gästgivargården, tingshus och marknadsplatsen. Området, fortfarande centralt beläget mitt i Kisa, har idag museum och kafé i ett av Kisas äldsta hus. En park utefter ån har inrättats med uteteater och är ett av de få ställen i Kisa där möjlighet finns att vistas vid ån. Den historiska platsen är en resurs för vidare utveckling som mötesplats för Kisas invånare och turister, för alla åldrar. Detta tillsammans med möjlighet att koppla ihop det med närliggande tingshusplats med ett promenadstråk utefter ån gör att kvarteret har stor potential för utveckling av centrala Kisa.

Många hus i Kisa är unika, varje byggnad har sin karaktär och de har stor betydelse för upplevelsen av Kisa som kommunens huvudort historiskt och i nutid. Den blandade bebyggelsen med alla sina olika arkitekturstilar och årsringar är en tillgång och inspiration i utvecklingen av centrala Kisa.

Viljeinriktningar

·        Utveckla området kring kvarteret Vråken som en aktiv mötesplats för Kisas invånare och besökare

·        Vid utveckling av centrala Kisa ska särskild hänsyn tas till ortens kulturhistoriska karaktär genom att ny bebyggelse anammar karaktärsdrag av de befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna

·        Kommunens framtagna kulturmiljöinventering ska användas som underlag vid all handläggning av detaljplaner, bygglov och kommunal fastighetsförvaltning

Transportinfrastruktur

Visa karta över transportinfrastruktur i Kisa

Kisa ligger förhållandevis väl till ur kommunikationssynpunkt med goda väg- och järnvägsförbindelser norrut mot Linköping och söderut mot Vimmerby. Kisa ligger inom pendlingsavstånd till centrala Linköping (45 minuter med bil, 50 minuter med tåg). En utveckling och upprustning av Stångådalsbanan skulle medföra en minskad restid med tåg och därmed ytterligare förbättra ortens kommunikationer.

Tung trafik genom centrala Kisa är ett betydande hinder för ortens utveckling. Främst beror detta på riksväg 23/34 som är tungt trafikerad men även väg 134 bidrar. En ny dragning av riksvägen längs östra sidan av Kisasjön skulle medföra en markant effekt på trafikmiljön i centrala Kisa. Det finns även ett behov av en ny sydlig dragning av väg 134 för att ytterligare minska den tunga trafiken genom centrum. Dessa satsningar, med fokus på riksvägen, är av största vikt för Kisas fortsatta utveckling.

Kisa är en relativt liten ort varpå det finns goda möjligheter för en hög andel gående och cyklister när det gäller rörelse inom orten. Det är därför viktigt med ett gång- och cykelnät med hög standard och goda anslutningar till viktiga målpunkter. Att ha lösningar för gående och cyklister vid planering av nya områden är därför särskilt viktigt. Att utveckla det befintliga gång- och cykelnätet är också betydande. Särskilt viktiga stråk för utökning av det befintliga gång- och cykelnätet i Kisa:

-         Säker anslutning till Kisa IP

-         Säker anslutning till Föllingsö

-         Anslutning norrut till Kölefors och vidare mot Rimforsa

Viljeinriktningar

·        Aktivt fortsätta arbetet med en förbifart öster om Kisa

·        Ny sydlig ringled i Kisa mellan riksväg 23/34 och väg 134 mot Ydre

·        Arbeta för utveckling och bevarande av Stångådalsbanan med fokus på förbättrade pendlingsmöjligheter

·        Arbeta för en 2+1-väg söder om Kisa för stärkta kopplingar mot Horn och Vimmerby

·        Koppla samman Kisa och Rimforsa med en gång- och cykelväg

·        Planera för tillgängliga och säkra passager för oskyddade trafikanter i samband med infrastruktursatsningar

 

<< Gå till föregående kapitel

Gå till nästa kapitel >>