|
|
|
|
3.1 Klimatförändringarnas påverkan på den bebyggda
miljön
Visa bild för klimatförändringar
Den globala uppvärmningen medför konsekvenser som exempelvis högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. Ett förändrat klimat medför konsekvenser för bebyggelse, infrastruktur, dricksvattenkvalitet, biologisk mångfald, jordbruk samt risk för spridning av föroreningar från förorenade områden.
Omfattningen av konsekvenserna är svåra att överblicka och det råder osäkerhet kring hur omfattande konsekvenserna riskerar att bli. Det är viktigt att hela samhället planerar att ha beredskap för exempelvis värmeböljor, skyfall, vattenbrist och konsekvenser av dessa.
Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar som märks av redan idag, och de som antas komma i framtiden. Kinda kommun ska enligt plan- och bygglagen beakta klimatförändringar i planering av ny bebyggelse och planera nybyggnation för att minimera effekterna av klimatförändringar. Åtgärder behövs för att bygga ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som står väl rustat att möta och hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat.
Idag är risken för ras, sked och erosion inom kommunen låg. Vid ändrade nederbördsförhållanden kan riskerna öka. Ses tecken på att riskerna med ras, skred och erosion ökar ska kommunen ta hänsyn tas till dessa.
Temperaturen i länet förväntas kunna öka med ca 3–5 grader till 2098. Sannolikheten för värmeböljor har över tid ökat. För att mildra konsekvenserna, framför allt för särskilt utsatta grupper, behövs både byggnader och utomhusmiljöer som kan erbjuda svalka.
Kommunen ser ett behov av att se över hur den globala uppvärmningen kan påverka dricksvattenförsörjningen, både kvalitativt och kvantitativt. Värmeperioder kan innebära konsekvenser för enskilda vattentäkter och för jordbruket. Torka innebär också en ökad brandrisk.
·
Vid
behov begränsa direkt solexponering av känsliga byggnader bland annat genom att
planera in mer vegetation och grönytor, för att på så sätt minska kylbehovet
inomhus
·
Vård-
och äldrebostäder, förskolor, skolor och lokaler för annan samhällsviktig
verksamhet ska utformas så att inomhustemperaturer inte blir ohälsosamt höga i
samband med värmeböljor
·
Utomhusplatser
där utsatta grupper vistas i stor utsträckning, så som lekplatser på förskolor
och skolor samt uteplatser vid vårdrelaterade verksamheter, ska vid behov
kompletteras med växtlighet eller andra anordningar för att möjliggöra vistelse
i skugga
Den årliga nederbörden väntas öka något till följd av klimatförändringarna, särskilt under vintertid men även under våren. Kraftig nederbörd i form av skyfall ökar risk för översvämningsproblematik. Översvämningar kan leda till vattenskador, erosion, ras, skred mm men också till spridning av föroreningar.
Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) har gjort en översiktlig översvämningskartering för Stångån och Storån/Kisaån. Kommunen har tidigare tagit fram översvämningskarteringar för Kisa och Rimforsa. Skyfallsmodellering, som visar områden som riskerar att drabbas av omfattande översvämning i samband med skyfall, har tagits fram för Kisa och Rimforsa i arbetet med denna översiktsplan.
För övriga tätorter och mindre samhällen saknas riktiga underlag om översvämningar samt påverkan vid skyfall.
MSB:s kartering visar att vid ett 100-årsflöde finns stor risk för översvämning av bland annat Kisa vattenverk, Kisa avloppsreningsverk samt flera pumpstationer i Kisa.
Kinda kommun har även låtit göra en översvämningsutredning som inkluderar nivån i Kisasjön. Efter utloppet från Kisasjön (norrut från Kisa) finns flera broar och dammbyggnader som fungerar som flaskhalsar, vilket medför risk för översvämning vid höga flöden i Storån.
Skyfallskarteringen som tagits fram i arbetet med översiktsplanen visar att bland annat områden invid Kisasjön, längs Kisaån och Lillån samt område vid Bäckskolan riskerar att drabbas av omfattande översvämning vid skyfall med 100 års återkomsttid.
Skyfall kan orsaka att vatten läcker in i byggnader, där lågpunkter finns. Vid 100 års regn finns indikationer på att ett antal privata bostadshus riskerar att få in vatten och översvämmas. Främst påverkar det bostadshus med källare som där exempelvis garageinfart finns in till källarvåningen. Detta får negativa konsekvenser för enskilda fastighetsägare men bedöms inte vara stora för samhället.
Klicka här för att ta del av den framtagna skyfallskartläggningen för Kisa
Det finns i Rimforsa med omgivning flera områden som ligger lågt och riskerar att översvämmas vid hög vattenföring i Stångån och höga vattennivåer i Järnlunden och Åsunden. Vid stor tillrinning styrs vattennivåerna i Järnlunden och Åsunden till stor del av avbördningskapaciteten för dammen i Brokind och förträngningen i Rimforsa kanal. Utredningar som visar översvämningsrisker och skyfallskarteringar har tagits fram i arbetet med denna översiktsplan (2021) och den fördjupade översiktsplanen (2019).
Skyfallskarteringen visar att vid ett 100-årsregn finns stor risk för översvämning av ungefär samma område som vid ett 100-årsflöde.
Området som ligger lägst i Rimforsa och där påverkan av skyfall och översvämningar är störst är industriområdet kring Industrivägen.
Klicka här för att ta del av den framtagna skyfallskartläggningen för Rimforsa
·
Utred
och åtgärda risker kopplat till skyfall och höga vattenflöden för
verksamhetsområdet längs Industrivägen i Rimforsa
·
Utred
och åtgärda risker kopplat till skyfall och höga vattenflöden för Kisa
vattenverk, Kisa avloppsreningsverk och berörda pumpstationer i Kisa
·
Säkra
vattenvägar samt översvämningszoner vid framtagande av nya detaljplaner
·
Vid
all handläggning av plan- eller byggärenden ska hänsyn tas för att begränsa
risken för skador i samband med skyfall och höga vattenflöden
·
Kommunen
ska ha en aktuell VA-plan som ska följas vid all planläggning och lovgivning
På grund av temperaturökningen till följd av klimatförändringarna kan ökad avkastning inom jordbruket förväntas, men även ökad risk för översvämning, torka och skadeangrepp. Klimatförändringarna hotar att göra högproduktiv mark i varmare länder helt obrukbar i framtiden. När detta sker kommer marken i Europas norra delar att bli än viktigare för att klara livsmedelsförsörjningen både lokalt och globalt.
Jordbruket står för en inte obetydlig del av Sveriges totala klimatpåverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser och näringsläckage. Växthusgaserna kommer bland annat från tillverkningen av mineralgödsel och gödselhantering, från djurens matsmältning samt från förbränning av fossila bränslen. Minskar jordbruksproduktionen i Sverige krävs en större import av mat vilket genererar ökade transporter och gör att utsläppen i stället ökar i det exporterande landet. Det finns flera aktiva initiativ med minskad klimatpåverkan och näringsläckage inom det svenska jordbruket, bland annat genom ”Greppa näringen”, ett samarbetsprojekt mellan LRF, Länsstyrelserna och Jordbruksverket. Åtgärder som att anlägga kantzoner längs åkrar, använda kvävesensorer eller odla eget proteinfoder kan minska klimatpåverkan. Att ta hand om nederbörden och spara vatten i dammar inför torkperioder är exempel på goda anpassningar till ett förändrat klimat. En ökad mångfald av grödor och växtsorter ökar robustheten generellt och förhöjer möjligheten att växterna klarar det förändrade klimatet.
Klicka här för att läsa mer om
jordbruk och areella näringar
){kind=link}