|
|
|
|
3.6 Areella näringar
Visa bild för areella näringar
Med areella näringar menas de näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och vatten. Utöver att vara en basnäring som förser människan med bland annat livsmedel så har dessa näringar också en viktig roll som förvaltare av värdefull natur och kulturvärden. Ett rikt och vackert kulturlandskap gör det i sin tur möjligt att bedriva andra näringar och rekreativa aktiviteter som upplevelseturism, friluftsliv och jakt. Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse enligt miljöbalken.
I Kinda kommun står de areella näringarna för 10 % av kommuninvånarnas sysselsättningsgrad och skog- och jordbruksmark upptar nästan 80 % av kommunens yta.
Arealen jordbruksmark i Sverige har, sett över en längre tidsperiod, minskat drastiskt och trycket på att ta jordbruksmark i anspråk för andra ändamål är stort. Av den mark som tidigare varit jordbruksmark så har större delen av marken övergått till skog medan en mindre del har exploaterats för bebyggelse. Den jordbruksmark som har övergått till skog går med relativt enkla medel att återställa till brukningsvärd jordbruksmark medan exploatering av jordbruksmark för bebyggelse ses som en irreversibel åtgärd. Att exploatera jordbruksmark riskerar att hota nuvarande och framtida generationers livsmedelsförsörjning.
Ur ett globalt perspektiv blir jordbruksmarken allt värdefullare för livsmedelsförsörjningen då den ska föda fler samtidigt som klimatförändringar och markförstöring gör att den minskar. För att läsa mer om hur jordbruksverksamhet och klimatförändringar berör varandra klicka här.
Miljöbalken anger att brukningsvärd jordbruksmark endast får exploateras för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, och behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark kan tas i anspråk. Kindas bebyggelsenoder har varierande möjlighet att växa utan att ta jordbruksmark i anspråk. Detta beror bland annat på Kindas kuperade terräng med stora höjdskillnader som försvårar möjligheten att skapa tillgängliga områden samt en hög efterfrågan på bostäder i områden med goda kommunikationer till Linköping i norr.
Ängar och betesmarker är viktiga livsmiljöer för många växt- och djurarter. Exempelvis går vissa arter endast att finna på ogödslad slåttad ängsmark medan andra är helt beroende av att landskapet hålls öppet genom bete. Åkerholmar, stenrösen och bryn är andra unika livsmiljöer som hör till jordbruksmarken och som härbärgerar många arter. En del av dessa skyddas av biotopskyddet. Att den biologiska mångfalden bevaras har stor betydelse för att ekosystemen och ekosystemtjänsterna ska fungera.
Ungefär 11 % av kommunens yta utgörs idag av produktiv jordbruksmark. Där mest jordbruksmark tas i anspråk vid Rimforsa. Rimforsa är en strategiskt viktig ort i kommunen och då det saknas lämpliga alternativ är det ofrånkomligt att jordbruksmark tas i anspråk i Rimforsa. Översiktsplanens samtliga redovisade utvecklingsområden skulle vid ett genomförande av alla områden medföra att cirka 356 hektar produktiv jordbruksmark tas i anspråk, vilket motsvarar cirka 2,5 % av den totala jordbruksmarken i Kinda. Omkring 70 % av jordbruksmarken i Kinda ligger inom särskilt utpekade jordbruksbygder där jordbruksmarkens värden och brukandet särskilt ska beaktas och skyddas vid eventuell utveckling. Bedömningen är att översiktsplanen sammantaget har tagit stor hänsyn till produktiv jordbruksmark.
Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030
omfattar hela livsmedelskedjan. En långsiktig strategi ska bidra till att
potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och
hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i
hela landet och ge alla konsumenter bättre förutsättningar att göra medvetna
val.
Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en
konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar,
samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och
sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.
Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot
konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en
ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska
minska.
· Inom jordbruksbygder ska det i möjligaste mån undvikas att exploatera jordbruksmark
· Inom jordbruksbygder ska möjligheten att fortsatt bedriva ett effektfullt jordbruk väga tungt vid all typ av utveckling
· Där jordbruksmark i översiktsplanen pekats ut för annan användning bedöms behovet av marken för den utpekade användningen väga tyngre än bevarandet av jordbruksmarken
· Verka för bevarande och skötsel av värdefulla ängs- och betesmarker samt artrika gräsmarker
· För att ge förutsättningar för ett fortsatt brukande av jordbruksmark bedöms mindre intrång på marken vara acceptabelt om det inte avsevärt försvårar möjligheten till ett rationellt jordbruk
Skogen är en betydande naturresurs i kommunen. Den ger förnybara råvaror, skapar arbetstillfällen och har betydelse för rekreation och friluftsliv. Skogen har stor betydelse i minskandet av växthusgaser i atmosfären då den upptar koldioxid. Vilka värden en skog har beror till stor del på hur den sköts och brukas. Enligt miljöbalken ska skogsmark som har betydelse för skogsnäringen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk.
Omkring två tredjedelar av kommunens yta utgörs av skogsmark. Större delen av skogsarealen är privatägd men det finns även viss skog som ägs av kommunen. Skogen sköts ofta utifrån sina ekonomiska värden. Vissa skogsägare väljer att göra frivilliga avsättningar, alltså att avsätta en del av skogsmarken för naturvård. En del av den privatägda skogsmarken är certifierad vilket ställer krav på att skogsbruket är hållbart och regleras genom en skogsbruksplan eller en så kallad grön skogsbruksplan. Den kommunalt ägda skogen sköts utifrån en grön skogsbruksplan. För de tätortsnära skogsområdena som kommunen äger är det inte främst de ekonomiska värdena som väger in utan det den sköts huvudsakligen utifrån värden kopplat till rekreation, kultur och natur. Skötseln av den tätortsnära skogen tar även hänsyn till säkerhetsaspekter genom att exempelvis förebygga olyckor till följd av fallande grenar och att arbeta för att den tätortsnära skogen upplevs som trygg att vistas i.
·
Inom skogsbruksbygder ska exploatering av
skogsmark huvudsakligen ske på ett sätt som inte markant försvårar möjligheten
till ett rationellt skogsbruk
· Ny bebyggelse, vägar och annan infrastruktur ska placeras så att den inte försvårar ett rationellt skogsbruk
· Verka för att öka andelen naturvårdad skog bland kommunens ägda skogar
Kontinuerlig tillgång till vatten, skydd och föda i landskapet är nycklar till friska viltstammar. En del vilt orsakar dock olägenhet och ekonomisk skada för många lantbrukare och skogsägare. Vildsvinens bökande förstör grödor och mark och kan orsaka skador på maskiner genom att det för upp stenar till markytan. Hjortdjurens betande går ofta hårt åt nyplanterad skog och vilda rovdjur kan ta eller skrämma tamboskap. Men dessa djurs närvaro leder också till en ökad biodiversitet och de erbjuder rekreativa värden i form av jakt och friluftsliv, vilket även kan gynna turismen. Jakt och fiske är en del för en hållbar förvaltning av naturresurser. Viltets skador på marken kan begränsas främst genom att viltstammarnas storlek hålls på en nivå som avväger skador och nytta.
Jakt är en basnäring och samtidigt en källa till rekreation, avkoppling och naturupplevelser. Jakten är viktig ur ett viltvårdsperspektiv och uppskattas ofta av många jord- och skogsbrukare då det påverkar de areella näringarna. Att kunna fiska har för vissa personer en särskilt stor betydelse ur ett rekreativt perspektiv. Fisketurism, kräftfiske och försäljning av fiskekort är en potentiellt växande del i turistnäringen. Kommunen ser värdet av att jakt- och fiskeverksamheter har möjlighet att växa i Kinda.
· Dialog ska föras vid behov med jakt-och fiskeföreningar om förvaltning och hushållning av naturresurser
För att bedriva täkt av berg- och grusmaterial, som inte enbart ska användas till husbehov, behövs tillstånd enligt miljöbalken. Tillståndet reglerar hur mycket material som får brytas i täkten, både per år och totalt inom tillståndstiden. I Kinda kommun fanns i april 2022 6 berg- och grustäkter med tillstånd för uttag fördelade på 5 företag. För att klara kommande generationers samhällsbyggande är det nödvändigt med bättre hushållning och god planering av användandet av våra täkter. Berg- och moräntäkter förekommer ofta i områden med mindre betydelsefulla landskaps- och naturmiljövärden, till skillnad från naturgruset som ofta utvinns ur isälvsavlagringar som rullstensåsar och isälvsdeltan.
Naturgrusavlagringar är av vikt för vattenförsörjningen och behöver därmed fortsatt skydd. De kvarvarande naturgrusavlagringarna är även en viktig del i natur- och kulturlandskapet. Länsstyrelsen i Östergötland har i regional vattenförsörjningsplan identifierat flera grusförekomster som kan vara lämpliga för konstgjord infiltration. Konstgjord infiltration kan användas för att förstärka grundvattenbildningen men också av kvalitetstekniska skäl. För att säkra dricksvattenförsörjningen i framtiden kan grundvattenbildningen behöva stärkas med konstgjord infiltration.
Länsstyrelsen i Östergötland har också som ett komplement till
den Regionala vattenförsörjningsplanen tagit fram en materialförsörjningsplan
för säker dricksvattenförsörjning i Östergötland. I den anges mål och
riktlinjer för att identifiera och bevara naturgrusavlagringar för framtida
dricksvattenförsörjning. Materialförsörjningsplanen visar lämpliga och
olämpliga områden för utvinning av ballast i förhållande till
vattenförsörjningsintresset och var i länet det finns grusförekomster med
förutsättning för konstgjord infiltration till grundvattnet. En ökad brytning av
berg istället för naturgrus är inte heller problemfritt, utan lokaliseringen
blir på samma sätt föremål för motstridiga intressen.
· Nya grustäkter och bergtäkter i direkt anslutning till sjöar och vattendrag tillåts inte, inte heller nya täkter som negativt påverkar besöksnäringen, friluftslivet, kultur- eller naturvärden
· Utvidgning av befintliga täkter är att föredra framför nya lokaliseringar, för att undvika ytterligare påverkan på omgivningen
· Nya bergtäkter får prövas mot de i översiktsplanen redovisade allmänna intressena och den miljökonsekvensbeskrivning som alltid ska upprättas inför nya täkter
· Kommunen ska leva upp till den regionala materialförsörjningsplanen
){kind=link}