1.2 Utvecklingsinriktning

Visa karta över utvecklingsinriktning

Strukturbilden redovisar översiktsplanens huvuddrag i ett större övergripande sammanhang med en utblick mot viktiga regionala och mellankommunala samband. Det är breda penseldrag och i vissa fall generaliserat men bilden erbjuder samtidigt en helhetsbild över de viktigaste utvecklingsfrågorna och sambanden. Efterföljande kapitel under Markanvändning är en fördjupning och ger en mer detaljerad bild på förslagen till utveckling av olika områden.

Bebyggelseutveckling

Visa karta över bebyggelsenoder

Översiktsplanen redovisar möjligheter till utveckling av bostäder och verksamheter i alla delar av kommunen, både i tätorterna, byarna och på landsbygden. Det eftersträvas en bebyggelseutveckling som kan bidra till att stärka underlaget för bland annat skola, kollektivtrafik, omsorg och annan service. Nya bostäder, verksamheter och service tillkommer därför huvudsakligen i och kring de utpekade bebyggelsenoderna där kollektivtrafiken redan är stark eller kan förstärkas. Utanför bebyggelsenoderna växer bebyggelsen främst längsmed befintliga transportstråk och i attraktiva strandnära utvecklingsområden som bidrar till att stärka landsbygden och serviceutbudet i närliggande bebyggelsenoder.

Begreppsförklaring bebyggelsenod: En bebyggelsenod är en ansamling av bebyggelse eller funktioner som på en översiktlig nivå har ett strategiskt läge för kommunen. Det kan exempelvis handla om bostäder, service eller resor. En nod kan vara strategiskt viktig i olika nivåer: regional, kommunal eller lokal. En nod har tydliga kopplingar till närliggande noder.

Bebyggelsenoder med utökad service

Kisa, Rimforsa och Horn är alla bebyggelsenoder med utökad service av olika slag. I dessa orter finns det i dagsläget underlag för en effektfull kommunal kärnverksamhet och de definieras som tätorter enligt SCB:s definition. Omkring två tredjedelar av kommunens invånare bor i någon av dessa tre tätorter.

Kisa är kommunens centralort och är nav för service, sjukvård, handel och offentlig förvaltning. Ortens utveckling är därför viktig för hela kommunen.

Rimforsa är och stärks som kommundelscentrum genom att vara kommunens tydliga tillväxtmotor. För Rimforsas fortsatta utveckling är kommunikationerna till Linköping viktiga samt en stärkt koppling till centralorten Kisa.

Horn som serviceort är av stor vikt för de södra delarna av Kinda. Ut över ett starkt funktionellt samband till Kisa så har Horn funktionella samband till orter i närliggande grannkommuner söder- och österut, dessa band kan stärkas ytterligare genom förbättrade kommunikationer över kommungränsen.

Övriga bebyggelsenoder

I Kinda finns ett antal områden som idag är eller som på sikt kommer att stärkas som bebyggelsenoder. Bebyggelsenoder är mindre orter eller områden med sammanhållen bebyggelse som idag har viss kommunal service eller på sikt kan komma att få. För samtliga bebyggelsenoder är det viktigt att stärka infrastrukturen på landsbygden. Bebyggelsenoderna är särskilt viktiga för en levande landsbygd.

För att läsa mer om de övriga bebyggelsenoderna, klicka här.

Grön- och blåstruktur

Visa karta över grön- och blåstruktur

Kindas natur bjuder på en stor variation där de olika naturtyperna kompletterar varandra. Då landskapet inte bryr sig om administrativa gränser ska en samsyn mellan berörda kommuner eftersträvas. Det kan gälla lokalisering av transportinfrastruktur, besöksnäring, naturvård med mera men också gemensamma satsningar för landsbygdsutveckling. Landskapets känslighet och vilka sakfrågor som är relevanta varierar med landskapstyp och vilka intressen som berörs.

Kommunikationer

Visa karta över kommunikationer

Transportsystem är viktiga för Kinda, både inom kommunens gränser men även i ett regionalt sammanhang. Det grundläggande syftet med transportsystem är att möjliggöra arbetspendling, kompetensförsörjning för kommunens näringsliv, serviceutbud och utbildning. För Kinda kommun är transportsystemet viktigt för den regionala tillgängligheten där alla ska ha möjlighet att röras sig och nyttja det utbud som man har rätt till.

Utveckling i stråk

Ny bebyggelse prioriteras där kollektivtrafiken redan är stark eller kan förstärkas och bidrar till ett effektivare och robustare nät som fler kan använda i vardagen. Stationer och större hållplatser utformas för enkla byten mellan färdmedel, till exempel med pendelparkeringar för cykel och bil. Att lokalisera bostäder och verksamheter nära redan existerande infrastruktur har fördelar då befintlig infrastruktur kan nyttjas optimalt och stärkas ytterligare.

Utanför bebyggelsekärnorna växer bebyggelsen främst i attraktiva strandnära utvecklingsområden som bidrar till att stärka landsbygden och serviceutbudet på närliggande orter.

 

<< Gå till föregående kapitel

Gå till nästa kapitel >>